- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettiosjunde årgången. 1901 /
196

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

LEWIN BLOMGREN.

hvarpå han fullgör sin tjänst som dragare, utan efter det
sätt, hvarpå han, frånspänd vagnen och framförd på arenan,
kan göra cirkuskonster.

Herr K. har icke förbisett, att de obligatoriska prof
vens bortfallande kan förläna ökad betydelse ät tjänsteål
dern. Visserligen gör han den observationen, att »längden
af föregående tjänstgöring» icke i och för sig obetingadt är
en befordringsgrund. Det kräfves nämligen, att
tjänstgöringen ock skall vara »väl vitsordad». »Detta synes», säger
han, »vara en sak, ägnad att befria oss på lärarebanan från
anciennitetsprincipens herravälde, men», fortsätter han,
»svårigheten är, att tjänstgöringsbetyget icke kan anses äga
den objektiva karakter som andra betyg.»
Tjänstgöringsbetyget är därför just icke någonting att fästa sig vid. Och
så uppvisas med hänsyn härtill genom exempel, hvilken för
lust man lidit genom de fakultativa prof vens införande. Det
antages, att två sökande med lika profårsbetyg underlåta
aflägga undervisningsprof, och frågas: »Skola vederbörande
lämna a sido den befordringsgrund (skickligheten), som
dock ännu lagligen är och i alla händelser bör vara den
första och mest afgörande, eller skola de taga sin tillflykt
till tjänstgöringsbetygen för att med tillhjälp af dessa
fram-konstruera en jämförelse?»

Ja, naturligtvis bör det sistnämnda alternativet
tillgripas, såvida man vill ställa sig befordringsstadgans
uttryckliga bestämmelser till efterrättelse. Då herr K. talar om
tjänstgöringsbetyget med sådan ringaktning, tänker han
endast på detsamma såsom innehållande, ett vitsord om
skicklighet. Men därmed är dess innehåll ej uttömdt. Det är
äfven ett fjänsteåldersintyg. Om man nu, hvilket jag
villigt medgifver, ej har anledning fästa någon öfverdrifven
vikt vid rektors själfva gradering af skickligheten, så bör
man väl icke därför frånkänna ancienniteten såsom sådan
ali betydelse. Enligt gällande befordringsstadga utgör
an-cienniteten i och för sig en befordringsmerit. Endast i det
fall, att tjänstgöringen icke är »väl vitsordad», förlorar
densammas längd sin betydelse. Rektors skicklighetsvitsord
har sålunda f. n. sin förnämsta betydelse därutinnan, att
det upplyser, huruvida tjänstgöringen varit af beskaffenhet
att ej lägga något hinder i vägen för att den sökande räk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1901/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free