Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
E. EDSTRÖM.
att Rodhe ej har skäl för sin åsikt, att denna tolerans
skalle strida mot språkets anda. Häremot kan
naturligtvis invändas, att, om språkkänslan ännu 1668 i detta fall
icke var fixerad, den mycket väl kan ha hunnit blifva det
nu; i själfva verket är nog fort i denna fras att räkna till
de s. k. stelnade formerna, och Ȏlle se fait forte de le
faire» stöter helt säkert ett franskt öra. — Också denna
fråga faller for öfrigt utom elementarundervisningens
råmärken.
4. Nus pieds’, demie heure, feue la reine. Ett
flertal exempel gifvas på sådana konstruktioner ur äldre
franska texter.
5. Elle a V air doiix eller douce. Opposition mot
Brunetière’s försvar för den gamla grammatikregeln: förf.
påpekar, att Littré i detta fall intog samma ståndpunkt
som arrëtén. (Akademikern Ferd. Brunetière’s i det hela
ensidiga och ofta elaka, men ofta också särdeles
spirituella och roliga uppsats i Revue des deux mondes för
1 sept. 1900, sid. 141 ff., torde vara väl bekant för alla
dem, som i någon mån följt med hela »reform»-frågan.)
6. (7est eller ce sont des montagnes. Åtskilliga
exempel på c9est ur moderna författare, äfven sådana, som
särskildt vårda sin stil (Flaubert, A. France) och
opposition mot Rodhes uppfattning, att man här skulle stå
inför en »imitation de la langue populaire»: arrete’ns
exempel, som R. icke funnit riktigt väl valdt, uppvisas
vara hämtadt från Bossuet. — Hagelin (a. a. ss. 191
—193) anför också, efter Aver och Bastin, en mängd
exempel på c7est i stället för ce sont och synes acceptera
den senares sammanfattning af det moderna språkbruket:
att c!est och ce sont användas utan åtskillnad med
undantag för direkt fråga, hvarest est-ce är att föredraga. Förf.
häraf har också samlat en hel mängd likartade exempel
från många goda moderna författare; emellertid erbjöde det
antagligen ingen svårighet att mot hvart och ett af dessa
exempel sätta ett flertal med ce sont. Jag delar Rodhes
och Cledat’s åsikt, att det stora flertalet bildade
fransmän ännu så länge här föredraga ce sont, och så länge
detta är fallet, torde våra läroböcker icke ha skäl att ändra
sin framställning i denna punkt; de böra endast i en not
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
