Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄLLSKAP OCH FÖRENINGAR.
401
liarmoni» under här i världen faktiskt existerande förhållanden.
Nyttans synpunkt låge innesluten i harmoniens. Ansåge
för öfrigt — i likhet med ini. —^ att skolans ekonomi
numera snarare kräfde inskränkning af språkundervisningen
än tvärtom. För många språk lästes. Ställde sig något
skeptisk gent emot de extremaste moderniteterna i fråga
om mål och metod. Mycket torde finnas hos »den nya
skolan», som man borde taga vara på. Tviflade dock på
nyttan af att strängt genomföra, hvad en del entusiaster,
särskildt tyskar, påyrkat (konsekvent genomförd
ljudbeskrif-ning,. läsning af fonetiska texter m. m.). Hade emellertid
som stöd för sin åsikt endast erfarenhet i andra hand, något,
som tydligen manade honom att förorda den föreslagna
resolutionen.
Herr Afzelius ville så mycket hellre förorda ett
antagande af den föreslagna resolutionen, som, han själf i många
år arbetat för flera af de reformkraf, som uppställdes af
den s. k. nya skolan. Dock trodde talaren leke, att denna
skolas program i sin helhet kunde genomföras vid de
allmänna läroverken, knappast vid någon skola i vårt land.
Att t. ex. lägga an på att redan under skoltiden få eleverna
att något så när ledigt tala det främmande språket eller
själfständigt tänka på t. ex. engelska eller tyska, vore i de
flesta fall förspilld möda, och resultatet kunde hos de flesta
elever på sin höjd endast blifva, hvad man under aftonens
lopp kallat »guvernantskonversation». Däremot kunde man
mycket väl bringa lärjungarne att förstå en utländing, och
detta vore något, som borde eftersträfvas. Lärareyi borde
därför så mycket som möjligt tala det främmande språket.
Det vore ur denna och ur många andra synpunkter
nödvändigt, att läraren ägde ett mönstergillt uttal samt förmåga
att bibringa lärjungarna ett sådant, äfvensom att
undervisningen i det främmande språket inleddes med en grundlig
fonetisk träning. Att en sådan vore möjlig och lämnade
goda resultat utan användande af någon lärd apparat, visste
talaren från sin mångåriga undervisning med nybörjare vid
Göteborgs folkskolors s. k. högre afdelning. I ett annat fall
ställde sig talaren mycket tviflande gent emot den s. k.
nya skolans program,, nämligen, i fråga om dess fordran, att
undervisningen från början uteslutande skulle ske på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
