- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Trettionionde årgången. 1903 /
5

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM SATS ANALYS. 5

delen af satsanalysen; det är den delen, af hvilken
lärjungarne, elementärt sedt, obestridligt hafva den största
praktiska valutan i och för studiet af främmande språk. Det
är också den delen af satsläran, som är svårast att tillägna
sig grundligt, och som orsakar läraren det största bekymret.
Tydligen är nu det material, som förf:rne anslagit åt detta
fundamentala parti, alldeles för snäft tilltaget. Och skulle
man, hvilket väl f. n. ej rätt gärna går för sig, begynna
den metodiskt drifna, på vanlig preparation och läxförhör
fotade undervisningen i satslära redan i 2:a (kanske i l:a)
klassen, där dylika problem hittills plägat behandlas
muntligt och utan lärobok och — såsom lagen tydligen afser —
i sammanhang med undervisningen i tyska (det
grundläggande språket), då blefve detta material för litet redan där.
Är åter meningen den, att boken företrädesvis skall användas
i 3:e klassen — och lagen föreskrifver satsanalysens
grundligare behandling just där — då är l:a afdelningen i alla
fall för liten och den senare afdelningen, om
satsföreningarna, onödigt stor och vidlyftig. Skulle åter förf:nes
mening vara den att få boken använd äfven i 4:e och 5:e kl.,
då är exempelsamlingen för liten och för mager.

Denna magerhet och bristande fullständighet är den andra
anmärkningen mot boken. Särskildt tänker anm. först på
exemplifieringen af subjekt och predikat. Redan subjektet
är magert belyst. Det finns i första stycket, som från
början skall illustrera både subjekt och predikat, icke mer
än ett enda exempel på ett participium præsens, brukadt såsom
subjekt. Det finns icke ett exempel på ett ordningstal såsom
subjekt. Men detta kanske betyder mindre. Anmärkningen
gäller också mera predikatets exemplifiering. Hela världen
vet, att de viktigaste begreppen, dem läraren har att utreda
vid undervisning i satslära, äro satsdelarnas struktur och
funktion. Dessa termer förekomma ej i Sundéns språklära,
och det kan också vara likgiltigt, men idéen finns där och
är ju angifven så, att funktionen, som är det väsentliga,
omtalas i början och med stor stil, strukturen eller det
grammatiska uttryckssättet efteråt och med finare stil. Nu
är som bekant predikatets struktur långt svårare än dess
funktion. Det är nämligen icke tillräckligt, att man i en
exempelsamling, afsedd att utgöra en fullständig öfningsbok,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1903/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free