Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 anmälningar ocli recensioner.
lighet, som röjer sig vid åtskilliga växtnamns bildande eller
utväljande, på ringaktande af regler, som N. själf uppställt
o. s. v., skulle blifva alltför vidlyftigt, hvarför vi i stället
hänvisa till själfva skriften.
Det rent polemiska utgör emellertid icke skriftens
förnämsta innehåll, utan såsom sådant torde böra betecknas
en del utredningar rörande frågor af allmännare intresse.
Med rätta framhåller L., att frågan om växternas svenska
namn mindre är af botanisk, än af språklig art och därför
meddelar han ock resultaten af en del språkliga
undersökningar. Så t. ex. skildrar han svenska växt- och
djurnamnens utvecklingsgång, och med stöd häraf framhålles det
mål, som under fortsatt arbete på detta fält bör
eftersträf-vas. Det visar sig nämligen ovedersägligt, att huru
mycket åtskilliga än må yrka på benämningarnes
oföränderlighet, så hafva de under tidernas lopp ofta nog varit
underkastade förändringar, och så kommer nog allt framgent att
blifva förhållandet, så länge svenskan är ett lefvande språk.
Strid mellan gammalt och nytt kommer därför allt framgent
att äga rum äfven på svenska växtnomenklaturens område,
och att systematiska hänsyn därvid ofta nog komma att
bestämma stridens utgång, har man, på grund af hvad
att offra tid och möda på uppsökande af förste upphofsmannen till
detta ur flera synpunkter förkastliga namn på växter, som ej tillhöra
vår flora; 2) att fjällsyra så mycket mindre af Liljeblad användts
såsom släktnamn, som han ej erkänner Oxyria såsom eget släkte;
3) att i Normalforteckningen uttryckligen angifves, att såväl Retzius
som Liljeblad begagnat namnet kloärt, samt 4) att det aldrig bestridts,
att Liljeblad infört Orkis såsom svenskt ord i den botaniska
litteraturen, och att i Normalförteckningen endast anförts skäl för detta
namns lämplighet, det må hafva först föreslagits af hvem som lielst.
— Hade man rätt att med stöd af dylika bagateller — äfven om de
vore sanna — beskylla sin motståndare för »förvånande okunnighet
komme sannerligen N. ej att gå fri för en sådan dom. Exempel på
dylika, af N. begångna misstag har L. redan framlagt; bland många,
som härtill kunde fogas, må här blott nämnas bolma , som N. påstår
vara af Normalförteckningens författare nyskapadt, ehuru det
(stundom ock under formen bolma) är minst 400 år gammalt.
På grund häraf inhämtade E. Fries flitigt upplysningar af
sådana språkmän som J. E. Rydqvist, C. Säve, A. Uppström och J.
E. Rietz, och vid Normalförteckningens författande åtnjöts, såsom i
inledningen meddelas, biträde af professorerna A. G. Noreen och K.
F. Söderwall. Dylik hjälp synes däremot N. hafva ansett öfverflödig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
