- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionionde årgången. 1913 /
64

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - J. Reinius. Om disciplinen vid våra läroverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 o

6 o j. reinius

att ge sådan kroppsaga, tills man bett rektor om lov,
förlorade man det rätta ögonblicket för bestraffningen. »Flertalet
lärare», trodde talaren, »lösa svårigheten genom att bryta
mot skolstadgan», men »det exempel af lagbrott, som därmed
gifves ungdomen, är ingalunda att rekommendera».
»Lagstiftningen har, då den sökt undvika en öfverdrift, kommit
till en motsatt.» I diskussionen framhölls särskilt faran av
örfilar. Flera talare instämde dock med inledaren däri, att
läraren borde ha större frihet i fråga om kroppsaga.
Inledarens resolutionsförslag omarbetades under diskussionen i
samråd med rektor G. Sjöberg och rektor A. U. Lundberg
till följande lydelse:

»Skolstadgans § 49 bör omarbetas i den riktning, att läraren
erhåller kraftigare disciplinära medel till sitt själfständiga
förfogande och särskildt att kroppslig agas tilldelande icke i hvarje fall
göres beroende av rektors bestämmande, dock att lärare, som
utdelat kroppsaga, ofördröjligen bör därom underrätta rektor,
samt att denne må kunna för längre eller kortare tid betaga
lärare, som enligt rektors bepröfvande missbrukat sin
bestraffningsrätt, denna rättighet. Nyantagen lärare må ej utan rektors
med-gifvande utdela kroppsaga».

Diskussionen fick emellertid utgöra svar på frågan, detta
dock på förslag av en anhängare till den utsträckta
bestraffningsrätten.

Långt senare, i december 1909, fattade Göteborgs
lärare-sällskap enhälligt en resolution, som motiverats och framlagts
av adjunkten F. G. Ljungkvist och vari yrkades, att § 54,2
måtte få följande lydelse:

»Vid fortsatt felaktighet eller vid svårare förseelse må,
alltefter felets beskaffenhet, anmärkning i klassens anmärkningsbok,
utvisning frän lärorummet, kroppslig tuktan eller annan af rektor
godkänd bestraffning användas. Rektor må kunna, om han så
finner nödigt, helt eller delvis förbjuda lärare att utdela
kroppslig tuktan annat än efter rektors medgifvande för hvarje särskildt
fall.»

Jag har, uppriktigt sagt, haft svårt att bilda mig en egen
uppfattning av denna fråga. Jag har ej haft så mycket tjänst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1913/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free