- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionionde årgången. 1913 /
138

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - N. G. W. Lagerstedt. En svensk pedagogs studieresa år 1805

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

N. G. W. LAG ERSTE DT

städes, den bekante tyske patrioten och skriftställaren Ernst
Moritz Arndt. Om honom skrifver han följande:

»Ibland dessa [adjunkter vid Greifswalds Akademi] lärde
jag att känna en, som visserligen icke kunde vinna några
fördelar, dem han icke förtjänte, Moritz Arndt, adjunkt i historien.
Arndt hade redan såsom ung man ovanliga kunskaper och
förenade med ett godt, öppet och deltagande väsende. Vid trettio
års ålder var han författare till flera arbeten, som alla visade
sakkunnighet, hade ett rikt förråd af idéer och träffande bilder.
Den mångfaldighet i kunskaper, som framlyser i hans arbeten,
bär en säker stämpel af ett granskande förstånd, lycklig
skarpsinnighet, intresse för sanningen och dess utbredande, af en på
detta intresse grundad naturlig förnöjsamhet och af en
själfstän-dighet, som lika mycket tillfredsställer läsaren, som den varit
ett behof för författaren. Hos en lärd äro också dessa
företräden så nödvändiga, att utom dem blifva alla slags kunskaper
snart nog en börda för dem, som samlat, och för andra mer till
förargelse än uppbyggelse. Med dem, som någon gång kunna
finna för mycken hårdhet i hans omdömen, äfvensom i själfva
uttrycket, försonar han sig utan tillgjord eftergifvenhet genom
det rena, oskyldiga nit och genom de måttliga anspråk, med
h vilka han framträder för att granska människan, åskåda
naturen, som omgifver henne, och hvilken högre bild han troget
fattar och lifligt återlämnar.»

Efter Greifswald bief Berlin närmaste målet för resan.
Vid Anklam kom han in på preussiskt område. »Det var»,
säger han, »med en viss förvirring, som jag första gången i
min lefnad satte foten in i ett land, som styrdes af en
främmande regering. Härtill bidrog äfven en stursk och vresig
postmästare, som förmodligen ville låta främlingen förstå
myndigheten af sin post.»

I samband med redogörelsen för besöket i Berlin gör
G. vissa uttalanden om tyskarna och särskildt äfven om de
tyska kvinnorna. Då det torde vara af intresse att se, hvilka
intryck han * sådant afseende erhållit, må ett och annat af
dessa uttalanden anföras. Så skrifver han :

»Tyskarna märkas i allmänhet hafva ett fritt och öppet
väsende, mera lif och uttryck af kraft och verksamhet än mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1913/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free