Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - N. G. W. Lagerstedt. En svensk pedagogs studieresa år 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SVENSK PEDAGOGS STUDIERESA ÅR 1805 . 139
fäderneslands innevånare. Äfven fanns hos dem en djupt
grundad känsla af patriotism, ömhet för heder, åtföljd af rättvisa i
tänkesätt och billig eftergifvenhet. Sådant var det lynne, jag
ville kalla hos dem ursprungligen nationellt. Min mening är
ingalunda, att individerna där voro fullkomliga mönster af rätt
och godt framför i Sverige och i andra länder. Redan den
erfarenhet, jag samlade under en kort tids vistande på denna
främmande botten, undervisade mig tillräckligen, i huru mångfaldiga
riktningar ett folks ursprungliga naturanlag urarta.»
»Berlins fruntimmer hade i allmänhet god växt och en
fördelaktig ansiktsbildning. De flesta voro brunetta och blonder.
Mödrarna, äfven utur de bättre folkklasserna, voro icke sällsynt
sina barns ammor. Också hindrar sällan fysisk omöjlighet från
att uppfylla denna naturliga plikt. Undantagen häri ske här,
såsom annorstädes, merendels af böjelse till bekvämlighet och af
förvända begrepp om anständighet, skönhet och behag. Sminket
försvarade i Berlin sin gamla rätt ibland medlen att försköna.
På de allmänna promenaderna såg jag äfven några sminkade
karlar.»
»Hvad jag förut anmärkt om Berlinskorna hörde jag till
beröm nämnas om de tyska fruntimren i allmänhet. De
vårdade med ömhet sina späda foster och försakade andra nöjen
emot det att hörsamma Guds röst inom deras eget bröst och
uppfylla naturens fordran att med all möjlig omtanka sköta och
nära de späda lif, som skola utvecklas till verksamhet i nya
tidsafdelningar. Då de själfva födde sina barn, funno de sig på
intet sätt vanhedrade genom dessa slags förekommande omsorger.
Och om än dessa underrättelser blott ägde sin riktighet, då
frågan är om den stora medelklassen af medborgare, men det
möjligtvis tillgick något annorlunda hos flera af de mest förnäma,
så gjorde likväl på denna tiden den preussiska monarkens
dåvarande gemål genom ett ömmare moderligt deltagande ett
märkvärdigt undantag äfven från dessa. Det förekom mig, att
man nästan skulle kunna inbilla sig, att fria luften var ett
nödvändigare lifselement för fruntimren i Tyskland än i Sverige.
Sällan läto de någon dag förbigå, utan att de åtminstone en
timma voro under bar himmel. Denna tid försvann då icke
under ett vekligt stillasittande på en soffa, i ett lusthus eller i en
maklig, knappt synlig snäckgång. Under vistandet i fria luften
voro de i jämn och ordentlig rörelse. Om väderleken icke var
alltför oblid, valdes tid därtill både före och efter middagen.
Genom denna lefnadsordning gjorde de i flera afseenden en
betydlig vinst för sig själfva och för dem, som genom familjför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
