Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - J. F. Nordwall. Biologiens värde som läroämne i skolan och gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOLOGIENS VÄRDE SOM LÄROÄMNE I SKOLAN OCH GYMNASIET ,189
medfött intresse för naturen, ett nedärvt begär att lära känna
den. Antagligen är denna vetgirighet ett arv från släktets
barndom, från den tid, då vi stodo i ett innerligare beroende
av naturen än nutidens kulturmänniskor, från den tid, då vi
levde av jakt och fiske och måste skydda oss mot vilda djur.
Kanske är barnets natursinne sålunda ett uttryck för dess
självbevarelsedrift, en instinkt, som avser att rusta individen för
den blivande kampen för tillvaron. I så fall skulle detta
intresse ytterst syfta på den praktiska nyttan. Möjligen ligger
ock ett sådant syfte omedvetet bakom forskarens,
vetenskapsmannens, intresse, som denne emellertid erfar som ett
begär efter kunskap »för kunskapens egen skull», utan
nyt-tighetssynpunkt. Vi veta ju också, hur i själva verket den
rent teoretiska forskningen utgör grundvalen för tekniken.1
Nog av, vi biologilärare ha den stora förmånen att
mottaga lärjungar, som nästan utan undantag redan vid sitt
inträde i skolan ha ett levande intresse för vårt ämne. Det
gäller för oss att vårda och nära detta intresse. Därpå
beror helt enkelt framgången i vårt arbete. Tyvärr är
förhållandet det, att vi nog så ofta misslyckas i att bibehålla
lärjungens ursprungliga intresse oförminskat. Att bortvalet av
ämnen uppe i gymnasiet i övervägande grad träffar just
biologien, detta ehuru ämnet är så »litet», kan visserligen delvis
bero på andra orsaker men talar åtminstone icke för att
intresset för ämnet uppehållits. Skolans
biologi-(naturalhisto-rie-)undervisning har sedan gammalt inte heller stått
synnerligen högt i kurs ute bland allmänheten. Den har namn
om sig att vara tråkig. Det gör oss ont att nödgas
medgiva, att en av våra skönlitterära författare nog delvis har
rätt, då han säger om naturstudiet i skolan: »Som bekant
ha skolmagistrarna en makalös förmåga att inge avsmak för
alla slika ämnen — vilka dock äro de utan all fråga
viktigaste, liksom det skulle kosta den allra minsta möda och
2 Här hänvisas till Knut Bqhlins intressanta uppsats ATågra ord om
sambandet mellan teori och praktik med hänsyn till skolundervisningen
i Pedagogisk Tidskrift 1905. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
