Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - F. G. Ljungkvist. Om några nödvändiga förändringar i vår logikundervisnings lärostoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
F. G. LJUNGKVIST
tvinga in något av dem under subsumtionsslutledningens
figurer och modi, men det tjänar blott till att ådagalägga sakens
omöjlighet. Det begångna felet har ju sin historiska
förklaring, men har det en gång blivit påpekat — och det har
skett många gånger — måste det rättas. Ty det är väl
odisputabelt, att till logikens uppgift hör att framställa
former för alla tänkbara fall av logisk konsekvens.
Skall detta lyckas i avseende på den kategoriska
slutledningen, så måste först och främst det kategoriska omdömet
få sitt begrepp riktigt fattat. BS och SK identifiera det
en-ligt gammalt bruk med bestämningsomdömet, det omdöme,
där kopulan är förhållandet mellan sak och bestämning. Men
detta är blott ett särskilt slag av kategoriskt omdöme, även
här förväxlas genus med species. Bibehåller man den gamla
tredelningen i kategoriska, hypotetiska och disjunktiva
omdömen — och det finnes intet skäl att frångå den —, sä
måste man ju erkänna, att varje omdöme, som ej är
hypotetiskt eller disjunktivt, är kategoriskt. Nu hava de två
förstnämnda en särdeles utpräglad och lätt definierad karaktär.
I det hypotetiska omdömet sättas två led i det förhållandet,
att det enas existens medför det andras; i det disjunktiva
— vars rätta typ är »antingen är A B eller ock är A C» —
sättas de båda leden i det förhållandet, att de ömsesidigt
utesluta varandra från existensen. Man kan därföre rörande
båda slagen säga, att deras kopula är sammanhang med
avseende på existens eller, kortare, existenssammanhang. Som
åtminstone preliminär komma vi då till den definitionen på
det kategoriska omdömet, att det är ett omdöme, vars kopula
är något annat än exis tens sammanhang. Den är ju till
omfånget fullt adekvat men har bristen att innehålla en negativ
bestämning. Det går emellertid icke för sig att ersätta denna
med en positiv, ty i samma ögonblick så göres, blir
definitionen för trång. Tar jag ett sådant omdöme som
»Stockholm är beläget i Sverige», finner jag, att det kan uppdelas
på två sätt. Jag kan sätta »Stockholm» och »beläget i
Sverige» såsom de båda relationsleden, och »är» såsom kopula,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
