Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - F. G. Ljungkvist. Om några nödvändiga förändringar i vår logikundervisnings lärostoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOGIKUNDERVISNINGENS LÄROSTOFF
205
i andra fall behöver den först undergå en hyfsning genom
att något överflödigt kastas bort. Följande summariska
regel kan därför givas : Slutsatsen vinnes genom substitution
på grund av identiteteventuellt med bortkastande av det
’överflödiga.
Exempel. 1. Utan bortkastande.
a. Kolumbus dog 1506 i Valladolid.
Kolumbus är Amerikas upptäckare.
Amerikas upptäckare dog 1506 i Valladolid.
(Undersatsen förklarar Kolumbus och Amerikas upptäckare identiska, och
det senare ledet insattes i översatsen i stället för det förra.)
b. a = b — c
c-d + e
a = b — (d 4- e)
(I begge premisserna förklaras två kvantiteter identiska.)
2. Med bortkastande.
a. Alla rovdjur äro däggdjur.
Alla kattdjur äro rovdjur.
Alla kattdjur äro däggdjur.
(Undersatsen sätter hela kattdjursomfånget identiskt med åtminstone en del
av rovdjursomfånget; denna del återfinnes i översatsen som del av ledet
»alla rovdjur» och är således medelterm; i dess ställe kan i översatsen
insättas hela kattdjursomfånget; efter insättningen lyder översatsen »Alla
kattdjur och övriga rovdjur äro däggdjur«; »övriga rovdjur» kastas bort.
Exemplet tillhör modus Barbara.)
b. Några havsdjur äro icke gäldjur.
Alla fiskar äro gäldjur.
Några havsdjur äro icke fiskar.
( Undersatsen sätter hela fiskomfånget identiskt med åtminstone en del af
gäldjursomfånget. Denna del återfinnes som beståndsdel i översatsens
andra led, tv detta är gäldjursomfånget i dess helhet; den är således
medelterm. I dess ställe substitueras i översatsen hela fiskomfånget. Därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
