Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Clemens Åhfeldt. Överstyrelsen för folkskoleväsendet och gemensam skolöverstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERSTYRELSE FÖR FOLKSKOLEVÄSENDET 2 29
styrelse faller, måste ett likartat förhållande fortfara.
Folkskolans angelägenheter kunna icke skötas med nuvarande
ämbetsverk.
Även om mången anser såsom något jämförelsevis
underordnat, att en mängd människor härigenom lösryckas från
sina fasta tjänsteåligganden, måste man väl åtminstone
erkänna det horribla i årslångt arbete »vid sidan av» från
den synpunkten, att ingen arbetar med samma lugn och
målmedvetenhet, så länge han icke är ett lagligt ämbetsverks
tjänare, utan intager ställningen endast av s. k. tillkallad
sakkunnig och vet, att det till stor del beror på tillfälligheter,
om ens samvetsgranna arbete skall få gälla något eller
intet! — Det talas mycket om det nya ämbetsverkets
kostnad, men — otn man ser saken en smula i stort — vad
betyda 115,000 kronor såsom ersättning för ett »rejält» arbete
mot den kraftförbrukning, som dessa kompromissanordningar
med resultat av halvgjort arbete ådraga oss?
Huru den Kungl. propositionen kommer att av
riksdagen mötas, lär väl ingen av oss ännu kunna säga! I
mycket beror väl detta därpå, hur pass smidigt den avfattas.
Men om densamma faller, skall detta icke förvåna mig. Det
har blivit en vana i detta land, att man vid de stora
frågornas lösning — politiska frågor, kyrkliga frågor,
undervisningsfrågor, lönefrågor! —glömmer att se den stora huvudsaken
för att i stället dröjavid smådetaljer. Man fastnar i det lilla, och —
vad som är värre! — granskaren märker utan svårighet, att
icke alltid de vackraste hänsyn spela in i de yttranden, som
avgivas. Först sedan länsstyrelser och domkapitel,
överstyrelser och andra styrelser, riksdagar, kyrkomöten samt
tidningsskrivare av olika sorter diskuterat sig själva och
publiken trötta, först då går den stora frågan igenom. Men då
hava åratal gått, och då befinnes det, att tiden på blixtsnabba
vingar längesedan ilat förbi den s. k. reform, som nu
äntligen slår sig igenom, men som egentligen avsåg en svunnen
tid. Den myndighet, som, om saken rätt behandlats, på ett
välsignelserikt sätt lugnt skulle få styra och ordna, måste nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
