Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Sigurd Segerström. Den engelska poesin och språkundervisningen i gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
sigurd segerström
Galsworthy!) men där skapades också Shelleys, Keats’ och
prerafaeliternas översvinneliga, skönhetsmättade poesi, en
pånyttfödelse av den grekiska antikens och
medeltidsromantikens skönhetsvärldar mitt i industrialismens århundrade.
Det är ej nog för att känna ett folks kultur att blott studera
dess institutioner, sociala liv, seder och historia: man
återfinner ej nationen hel och hållen blott i dess materiella
strävanden, man måste ock känna dess rent ideala — i konstens
värld. Ingen kan därför skapa sig en rätt bild av vad
engelsk kultur verkligen är, som icke bemödat sig om att
intränga även i den engelska poesin. Det är mödan värt!
Gymnasiiundervisningens mål: att ge eleverna medel att
förvärva bildningsvärden från olika områden av den engelska
litteraturen, synes därför kräva, att läsning av engelsk text
i bunden form ej alldeles underlåtes, ty på detta stadium bör
ju ej blott eftersträvas ett bibringande av färdigheter utan
ock bildningsmeddelelse, humanisering. Varje glimt ur
skönhetens värld, som under skoltiden träffar lärjungens själ, kan
få betydelse för hans bildningsgång och kanske lägga grund
hos honom till en hög, ideell åskådning.
Man må ej invända, att det foreskrives, att i samband
med undervisningen i modersmålet också skola läsas
översättningar av framstående utländska diktverk, och att detta
kan vara tillräckligt gjort. Tiden för
modersmålsundervisningen är i förhållande till ämnets hart när obegränsade
omfång så oerhört knappt tillmätt, att man med bästa vilja
ej hinner vidare tillgodose detta krav. Att varje svensk
borde känna till våra bästa översättningar av utländska
mästerverk, såsom Lagerlöfs Homeros, Rydbergs
Faustöver-sättning och Hagbergs Shaksperetolkning, är väl självklart.
Men det torde kunna med skäl frågas, om ej rätta platsen
för denna läsning i stället vore å respektive orginalspråks
schema. Troligen skulle en sådan förändring ha åtskilligt
gott med sig, även om "dylik läsning av främmande diktverk
i mönstergill översättning ej kan, på grund av bristande tid,
tillmätas annat än ett ytterst blygsamt tidsmått, på sin höjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
