Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Sigurd Segerström. Den engelska poesin och språkundervisningen i gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den engelska poesin och språkundervisningen i seminariet 403
ett fåtal timmar i de tre högsta ringarna. Det bleve ändå,
på det sättet, mer gjort åt saken än nu.
Men även om så skedde, borde man ej försumma att
syssla också med poesi på orginalspråken. I latin och
grekiska, vilkas metodik har aristokratiska anor, faller ju detta
av sig självt. Ingen lärare i dessa språk skulle väl vilja,
även om han finge, släppa ifrån sig sina lärjungar med
ensidig prosabeläsenhet. Men det göra vi utan betänkande i
de levande kulturspråken, trots att dessas poesi är
ojämförligt lättare att tillägna sig och rör sig på ett själsligt plan,
som ligger moderna människor närmare.
Även ur den rent formella, språkliga träningens synpunkt
vore läsning av poesi att rekommendera. Den bundna
formen ställer betydligt större krav på den läsandes fyndighet
och klartänkthet för att , rätt begripas. Poetiska texter borde
därför vara särdeles lämpliga vid övning i kursiv
översättning å lärorummet, vid vilken man dessutom enligt de
metodiska anvisningarna har rätt att mera tillgodose de estetiska
synpunkterna än vid läxgenomgången med dess
huvudsakligen rent språkliga exercis. Den bundna formens större
språkliga och intellektuella svårfattlighet torde ej vara
oövervinnelig under en förfaren lärares omedelbara handledning
utan tvärtom i längden högeligen skärpa elevens språkkänsla
och öka hans översättningsfärdighet. Den synes mig därför
kunna vara mycket nyttig ur rent praktisk synpunkt — för
det muntliga översättningsprovet i studentexamen.
Det antika formelementet i vår bildning har mer och
mer trängts undan, och både latinets, grekiskans och
franskans formbildande inflytande har därför starkt beskurits.
Emellertid torde det vara ovedersägligt, att detta är till
skada för den sunda, logiska språkkänslan. Att den tyska
prosans tunga artilleri ej är rätta vapnet för att hos oss
utbilda behovet av elegans och klarhet i formgivningen, torde
ej behöva spillas många ord på. Med den läggning,
skolstudierna nu en gång fått, synes det mig nödvändigt att mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
