Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Sigurd Segerström. Den engelska poesin och språkundervisningen i gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
sigurd segerström
planmässigt tillgodogöra sig alla möjligheter att göra det
bästa av det, som bjuds. Har den rena formen som sådan
en verklig betydelse för utbildandet av språkkänslan, sä torde
det ej kunna bestridas, att just poesin, vilken i alla språk
måste lyda de strängaste, noggrannaste regler, som
respektive språks egendomliga natur tillåter dem att följa, borde
vara ett i detta avseende värdefullt studieobjekt. Då torde
det ock vara obestridligt, att den engelska poesin, som
ständigt alltifrån Chaucer har gått i skola hos de bästa formella
mönster — antikens och de romanska folkens skalder — bör
kunna skänka en betydelsefull ersättning för det
bildningselement, som nu ställts på avskrivning, ty beträffande
formens genomskinliga klarhet, strängt logiska struktur och höga
antika skönhetsnorm kan väl intet annat germanskt språk
göra densamma rangen stridig.
I en och annan läsebok — t. ex. Herdin-Fearensides
Intermediate Reader — förekomma engelska dikter
sporadiskt. Men bland nu tillgängliga engelska antologier för
svenskt skolbruk känner jag ej till mer än trenne: Select
Poems by Byron and Tennyson, ed. Gustav Ernst, 1904;
Sélections from Lyric Poets, ed. H. B. Romberg, 1905, och Modern
Engelsk Lyrik, ed. Afzelius och Fuhrken, 1911. De äro
tillkomna efter rätt olika principer. De två förstnämnda följa
den enligt undertecknads uppfattning fullt riktiga synpunkten:
non multa sed multum, ge alltså ett fylligt urval av ett fåtal
författare av hög rang, medan i den sistnämnda åter
till-lämpats den synpunkten, att urvalet måste ske med hänsyn
till lättheten i form och omväxlingen i innehåll. Därav har
dock blivit den i mitt tycke betänkliga följden, att alltför
många diktare medtagits — på femtio dikter komma
fyrtionio olika diktarpersonligheter! —, varigenom naturligtvis ingen
klar bild av skaldeindividualiteterna kan skänkas läsaren.
Utgivarnas ögonmärke har tydligen varit att ge i
sammanfattning hela den poetiska utvecklingen från 1798 till våra
dagar men inom en så trång ram, att detta syfte väl ej kan
sägas vara ens möjligt att uppnå. Ett fylligare urval av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
