Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Modersmålsundervisningen på gymnasiet. Ett uttalande av Modersmålslärarnas förening - Från behandlingen i ortsföreningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modersmålsundervisningen på gymnasiet 47 i
att lärarens teoretiska utbildning vid
modersmålsundervisningen icke vore av lika stor betydelse som vid andra
undervisningsämnen. »Minst lika mycket betyder det medfödda
sinnet för litteraturen.» I och för sig är naturligtvis detta
påstående fullt berättigat. Det är just sådana »rent personliga
kvalifikationer», som åsyftas i uttalandets punkt F, 3. Med
den allmänna syftning i fråga om modersmålsundervisningens
uppgifter och anordning, som genomgår uttalandet, kan detta
heller ingalunda anses främmande för denna synpunkt. Men
å andra sidan får man naturligtvis ingalunda sätta dessa för
litteraturundervisningen ovärderliga rent personliga
kvalifikationer i någon motsats till den teoretiska utbildning, som de
akademiska fackstudierna giva och som väl icke heller är
alldeles värdelös för utvecklingen av »det medfödda sinnet för
litteratur.» Allra minst hade man väntat ett sådant
underskattande av den teoretiska språk- och litteraturhistoriska
utbildningen från ett håll, där man så avgjort betonar den
kulturhistoriska sidan av litteraturundervisningen. — En annan
sak är, att .en lärare naturligtvis även genom självstudier kan
förvärva sakkunskap, men detta gäller icke i större
utsträckning om modersmålet än om andra ämnen. För övrigt är
det ju omöjligt att på något sätt kontrollera eller värdesätta
sådana självstudier, så att de skulle kunna komma i
betraktande vid tjänstetillsättningar.
Avdelning F, punkt 7 har antagits med 120 röster mot
40. — Av dem, som uttalat sig emot denna punkt (d. v. s.
dess senare del: yrkandet på lektorat i enbart modersmålet),
ha anförts två olika argument. Man har ansett, att
modersmålet härigenom skulle komma att intaga en särställning
gentemot andra ämnen, som icke vore fullt berättigad. I
uttalandet anföras dock sakliga grunder för en sådan
särställning. För övrigt är det ju ingenting, som hindrar, att
en-ämneslektorat upprättas även för andra skolämnen. — Det
andra argumentet emot lektorat i enbart modersmålet är det,
att en, lektor omöjligen kan tjänstgöra i enbart detta ämne.
En sådan tjänstgöring skulle bli alltför betungande genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
