Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Ingvar Olsson. De klassiska studierna och ett treårigt gymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
ingyar olsson
latinlinjen vill meddela, finner jag- det n. v. latingymnasiet
vara ganska tillfredsställande organiseradt under nuvarande
omständigheter, då det vore fåfängt att tro, att det härskande
politiska partiet skulle tillåta införande af tremannakommitténs
A-läroverk eller experimenterandet vid något eller några
läroverk med latinet som begynnelsespråk, såsom föreslagits
af Jönköpings läraresällskap, Nya elementarskolans
lärarekollegium och Stockholms humanistiska förbund. De
hufvud-sakligen önskvärda småändringarna vore, att timantalet och
fordringarna i matematik något minskades till förmån för
bl. a. — kemi, dock så, att matematiken fortfarande vore
ett stort ämne, samt att en från alla håll kräfd omläggning
af historiestudiet skedde. Det kan nämligen icke i längden
få fortgå, att den helklassiska linjens lärjungar äro fullkomligt
okunniga i Greklands och Roms historia.
Jag hör en kör af mer eller mindre indignerande röster,
som ropa: Allt detta går ju stick i stäf mot »tiden» [hvarmed
menas tiden efter 1904, pä sin höjd 9 år] och dess kraf, att
hvarje lärjunges anlag för vissa ämnen och olust för andra
ämnen böra tillgodoses genom facklinjer [hvilket är
praktiskt outförbart], samt att endast de böra läsa latin, som ha
fallenhet därför [huru skola de veta detta, innan de läst ett
ord latin ?]. Jag anser mig dock icke behöfva hysa så synnerligen
stor respekt för de hastigt påkomna nyckerna hos en tid, som
ar flere gånger kortare än tiden för min egen pedagogiska
erfarenhet, och den utvisar, att de där särskildt utpräglade
anlagen, som böra omhuldas på andra ämnens bekostnad,
äro mycket få. Vi bortse från de massor, som, utan att äga
några studieanlag alls, af sociala skäl hangla sig igenom till
studentexamen, ett förhållande, i hvilket realskoleexamen ej
lyckats ändra ett jota. De medelmåttiga anlagen bruka vara
jämnstrukna åt alla håll. Ofta är det så, att de kunna tycka
om ett ämne, därför att de tycka om läraren, och hata ett
annat ämne, därför att de äro missnöjda med läraren.
Slumpen afgör. Slutligen ha vi ett fåtal väl begåfvade. De bruka
oftast ha honnörsbetyg i alla skolans ämnen, reda sig lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
