Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Th. Mazer. I katekesfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i katekesfrâgan
539
»Dock» — tillägger nämnden visligt — »behöfde det här
ej på alla punkter vara fråga om att skapa något helt nytt. Hur
stor vikt det än ligger därpå, att den kateketiska läroboken
alltigenom får karaktären af en helgjuten och enhetlig konception,
kommer den dock faktiskt alltid att medvetet eller omedvetet
röja inflytande af en lång föregående tradition, och den rätta
själfständigheten gentemot denna vinner man ej genom att söka
ignorera densamma, utan genom att omsorgsfullt efter sina egna
ledande grundprinciper pröfva och sofra det stoff, som den
erbjuder.»
Här skulle jag vilja göra en fråga. Om en ledtråd skall
begagnas, så har nämnden utan tvifvel rätt uti hvad den
uttalat. Särskildt har den rätt uti att yrka på upptagandet af
sådana stycken ur äldre kateketisk litteratur, som »funnit en
verkligt klassisk formulering». Men behöfves öfver hufvud
någon s. k. ledtråd alls? Mig synes, att man — under
förutsättning att sammanblandningen mellan biblisk historia och
katekes förkastas och således katekes får vara bara katekes
— har alldeles nog med Luthers lilla katekes, tagen utan
alla rubbningar af Luthers ordningsföljd samt med begagnande
af utdrag ur den större katekesen såsom ett slags kateketisk
läsebok. Jag har för några år sedan försökt mig på ett
dy-ligt utdrag, som jag begagnat vid
konfirmationsundervisningen (Den kristna läran, framställd medelst utdrag ur Luthers
större katekes, Norstedt & Söners förlag). Jag var vid
utarbetandet tveksam, huruvida jag borde som en läro- och
läsebok sammanföra lilla katekesen, belyst af lämpliga
skriftställen, jämte utdragen ur den större katekesen, eller om jag
borde göra, som jag omsider gjorde: utgifva utdragen ur
Luthers större i särskild bok. Bägge förfaringssätten kunde
ju hafva skäl för sig. Det senare föreföll mig vara
anspråkslösare och kunde icke anses innebära någon protest mot
gällande läsplan.
Men jag återvänder till nämndens granskningar. Det
blir fråga om principerna för urval af det bibliska stoffet.
Man har klandrat den nu gällande katekesutvecklingen för
att bibelspråken i deras afhuggna korthet blott framträda
såsom dicta probantia. Att verkligen anlägga en sådan syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
