Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Georg Brandell. Självstyrelse i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
georg brandell
Eti sådan »skolstat» kan naturligtvis inrättas på olika
sätt. Gill var av den meningen, att det för amerikanska
förhållanden var lämpligast att taga den amerikanska
författningen till mönster. Varje särskild klass kan sålunda bilda
en stat och hela skolan genom klassernas sammanslutning
en större stat med parlament, domstol och ämbetsmän.
Lärjungekongressen väljer ämbetsmännen, men dess
viktigaste uppgift är att uppgöra reglerna för skolans dagliga liv.
Domstolarna vaka över att dessa regler icke överträdas.
Naturligtvis skulle någonting fattas, om man icke hade även
partier, partistrider och agitation. När val av ämbetsmän
förestår, uppställa partierna sina kandidater. Vid agitationen
måste följande regel beaktas: Du må säga allt gott om din
egen kandidat men intet ont om motkandidaten.
Efter den demokratiska regimens införande i Tyskland
har självstyrelse börjat införas även i tyska skolor. I slutet
av år 1918 utfärdade det preussiska ministeriet för
vetenskap, konst och folkbildning ett upprop härom till ledarna
av de högre skolorna i Preussen samt till lärarna och
lärjungarna vid samma skolor. Det hette i uppropet, att
samtliga lärare och lärjungar skulle sammanträda och genom sluten
omröstning avgöra, huruvida självstyrelse skulle införas vid
skolan eller ej. Uttalade sig församlingen härför, skulle den
bilda en »Schulgemeinde», som var fjortonde dag skulle
sammanträda och därvid framställa sina önskningar angående
skolans angelägenheter, disciplin, ordning m. m.
»Skolsamhället» skulle bland lärjungarna välja ett lärjungeråd med
uppgift att företräda elevernas intressen och föra deras talan
samt i samförstånd med skolans ledning och lärarkåren sörja
för ordningens upprätthållande. I den för lärarna avsedda
delen av uppropet betonade ministeriet, att det nu gällde att
låta skolarbetet genomträngas »mit einem neuen Geist der
Freiheit», och det gav uttryck för sin förhoppning, att lärarna
icke längre skulle betrakta sig såsom förmän utan
»väsentligen» som sina lärjungars äldre, hjälpande och ledande
kamrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
