Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. A. Jaederholm. Några ord om Montessorimetoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo
g. a. jaederholm
hos oss. Och när så skett, kommer man med all sannolikhet
att upptäcka, att begynnelsen av arbetet i våra småskolor
och i förberedande klasser icke oväsentligt kommer att
underlättas, — Slutligen kan det tillfogas, att med den kännedom
om de olika skedena i barnens psykiska utveckling, som vi
nu redan äga, och om vars rikedom en utomstående knappast
gör sig någon föreställning, kunna vi med ganska stor
bestämdhet säga, att den detaljerade redogörelsen för
Montessori-metoden, såsom den t. ex. återfinnes hos Lehm, (anf. arb. sid.
124 ff.) uppenbarligen visar, att de anförda övningarna utmärkt
passa för den ålder, vari de brukas. Skulle överivriga till
-lämpare av Montessori-metoden gå för långt i anspråken på
barnen, så stöter det icke på några som helst svårigheter att
hålla dem inom gränserna av det lämpliga och berättigade.
Innan jag slutar, vill jag dock med några ord hava
belyst arten av bevisföring i Dr. Brandeils artikel. Att
framställa frigörandet av barnens naturliga självverksamhet med
sinnen och händer i mån av deras naturliga förmåga som
ett upprepande av Basedows missgrepp med
kunskapsinhäm-tande är knappast, som framgår av det ovanstående,
berättigat. Att citera en italiensk arbetares häpnad över hans
barns förmåga att känna igen en triangel, en rektangel
o. s. v. är väl icke heller fullt rätt visande, icke minst
med hänsyn till, att sådana lösryckta ord väcka en alldeles
vilseledande föreställning om, att småbarn skulle sysselsättas
med geometriska uppgifter, som höra en långt senare ålder
till. Men när slutligen, för att ironisera över M:me
Montes-soris utomordentligt kärleksfulla arbete för barnen, det citeras
nyhumanisternas måttlösa otidigheter mot Basedow, så blir
verkligen argumentationens logik så pass svag, att den torde
ha stuckit de flesta läsare i ögonen. Nyhumanisterna ha
sannerligen icke hatat plugget — men de hatade Basedowr,
därför att han vågade röra vid latinet och stryka grekiskan!
För egen del får referenten bekänna, att han saknar
tillräckliga hållpunkter för att taga en definitiv ståndpunkt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
