Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Josua Mjöberg. Frågeförhörets begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågeförhörets begränsning
I 33
beklagliga förhållandet, att deras vetande så litet jäser, så
litet av sig själv föder nya kunskapsbehov. Den fråga, som
sätter omdömet på prov, bär frukt, den är av sokratisk natur.
Men den fråga, som endast avser att undersöka, om ett visst
faktum är lärjungen bekant, är ofruktsam, ty den begär för
litet. Frågar jag, hur många slags tänder människan har, så
skänker jag lärjungen både subjekt och objekt, han har bara
att tillägga attributet. Om nästa fråga är, hur många
fram-tänder hon har, och nästa, hur många kindtänder, så är det
samma fel med dessa frågor. Mer utvecklande för lärjungen
vore att i en följd redogöra för hela tandsystemet. De
ofruktsamma frågorna besvaras lika av Per och Pål, av den
bäste och den sämste. Men min fråga är bättre, om varje
lärjunge skulle svara olika på den, efter måttet av sina gåvor
och sitt arbete. Den ofruktsamma kontrollfrågan behandlar
lärjungen som omyndig, och den ger honom ingen lust att
svara med mer än ett ord eller två eller att försöka visa,
vad han duger till. Den leder ofelbart till en kunskapsexercis
av föga värde. Ett visst ord utlöser en viss rörelse hos
rekryten, sedan sker ingenting, förrän nästa ord ur befälets
mun utlöser nästa rörelse. Men vi skola icke utdana
lärjungarna till soldater i ledet utan till självständiga människor,
som ha överblick och se sammanhang.
Den dugande lärjungen har rätt att fordra, att hans gåvor
under lektionen tagas i anspråk och att han får visa, vad han
förmår. Att fasthålla och redigt framlägga en längre logisk
tankeföljd eller en hophörande föreställningsräcka är ett livande
intellektuellt kraftprov, som vi böra tilltro och unna de unga.
Så sker det t. ex., när ett geometriskt teorem skall bevisas
eller en matematisk formel härledas. Vi skulle ogilla en
lärare, som i dessa fall frågade ut led för led i tankekedjan.
Men vi finna det icke störande, att ett lands näringar eller
ett krigs förlopp eller en författares biografi utfrågas bit för
bit. Sätta vi en mer ansträngande uppgift för lärjungen,
skall det emellertid visa sig, att han kan utveckla raskhet
och viljestyrka i lösandet därav lika väl som vid ett prov i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
