Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ernst Nachmanson: Läroverkslärarnas vetenskapliga arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSLÄRARNAS VETENSKAPLIGA ARBET K 41
i högst väsenlig grad värnas och uppbäres av läroverkslärarna,
framför allt av de vetenskapligt utbildade lärare, som vid
universitet och högskolor bedrivit och sedermera fullföljt
djupare vetenskapliga studier. Alltmera har den övertygelsen
befäst sig hos mig, att det är ett svenskt kulturintresse, att
dessa män och kvinnor stödjas just i sitt fortsatta
vetenskapliga arbete. Svensk kultur gagnas av och bestämmes till
väsentlig grad därav, att våra högre läroverk icke blott äro
läroanstalter, icke blott äro bildningshärdar, utan tillika
lärdomssäten, vart och ett i sin ort och sin nedärvda art. Den
som minnes Axel Romdahls tal om »Gymnasierna och den
svenska kulturtraditionen»1 förstår bättre vad jag menar. Han
må emellertid även förstå, att det icke är min avsikt att bryta
en lans för några drömmande och världsfrämmande, om också i
och för sig än så intagande magistrar i Österås, utan för de
lärare, som — jämför läkarna — förstå att hålla den rätta
balansen mellan lärarkallets, jag kan lika gärna säga
lärar-konstens bägge parallellt löpande och varandra stödjande
uppgifter, den pedagogiska och den vetenskapliga.
Redan nu utföres för övrigt av våra läroverksmän ett
betydelsefullt arbete i den svenska vetenskapens tjänst. Lektor
August Peterson har haft vänligheten meddela mig uppgifter
ur sin inom kort utkommande utredning i detta hänseende.2
De äro imponerande, de bli ännu mera imponerande för den,
som betänker de mindre gynnsamma förhållanden, under vilka
ofta nog en läroverkslärare ute i landet bedriver sin
vetenskapliga forskning. Låt mig här endast påpeka en sida av
saken. För oss, som bo i Stockholm eller Göteborg, i
Uppsala eller Lund, behöves några minuters promenad eller
spårvägsfärd för att på våra välförsedda bibliotek slå upp den
tidskrift, till vilken en hänvisning i någon bok leder oss.
1 Svensk Kulturtradition (Svenska Humanistiska Förbundets skrifter
3.8), sid. 18 ff.
2 Lektorerna, vetenskapen och skolan. Stockholm 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
