Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Gottfrid Kallstenius: Tvivelaktigt språkgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 5 o
GOTTFRID KALLSTENIUS
1117 1937 s. i sp. 5. — Jag är säker på att svenska folket\\-&x
precis den midsommar dom vill ha . . .» Maggi, D. N.
sönd.-bil. 2716 1937 s. 10 sp. 7. — »Det händer väl också i
Östergötland att folk med relativt begränsade inkomster sätta bo?»
Abergsson, D. N. i8/6 1937 s- 32 SP- 6. — »Franskt hot att
slopa sin gränskontroll.» N. D. A. 7/7 1937 s. 3 sp. 3, rubrik.
— »Det skall inte . . . förnekas att det var vidriga
omständigheter som tvingade England både att ge och bryta dessa
löften, men man kan inte komma ifrån att det är deras
drak-sådd som givit så blodig skörd.» Willy Falkman, N. D. A.
/7 I937 s- 3 SP- 3 (vilkas draksådd?). — »Arracharts bragd
hade visat sig utförbar av ryska flygare.» D. N. I5/7 1937
s. 1 sp. 2 (syftning på förra leden av sammansättning).
»När vi nalkas Arild, stå dungarna ännu i ett pärlgrått
dis, och Skelderviken, som brukar ha blåklintens färg, är
svept i en silverslöja. Det är vackert i sig självt ...» Böök
a. a. s. 18. — ». . .när vi mötte, en frodig och mörkgrön
gran, vars stam var kluven i två grenar och bildade en lyra,
undrade vi, om det icke var det nordiska strängaspel, som ...»
Ib. s. 150. — »Derute strök vinden omkring knutarna, dref
då och då en snöhvirfvel och slog den knastrande mot rutan,
som hade det varit en handfull småsten eller sand.» Ernst
Ahlgren a. a. s. 104 (skrivet 1887). — »Man har klandrat
att storindustrien inte är representerad. Den ville inte, och
det föll utanför det allmänna utställningsprogrammets ram.»
E. Peyron, D. N. i8/7 1937 s- 11 SP- 7- — • • en sorts billig,
lönnbränd alkohol som kallas smoke (rök), emedan det när
det uppblandas med vatten, bildar en rökaktig vätska.» Etewe,
D. N. sönd.-bil. TI/7 1937 s. 13 sp. 1.
»Det kan väl ändå icke ha undgått honom den avgjorda
skepticism . . . som ...» Johan Nordström, Spr. o. St. 1918
s. 158. — »För den som ingående sysslat med de enskilda
ordens betydelsehistora är det en ständig källa till förundran,
den lätthet, varmed inom etymologien de betydelsehistoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
