Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Percival får sin första risbastu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min harm var nästan lika stor emot min mor
och mormor för det de låtit mig komma i en
sådan skola, som emot mr O’Gallagher. I stället för att
gå fram och kyssa min mor, fastade jag ingen
uppmärksamhet varken vid henne eller vid mormor till
den förras stora ledsnad och den senares förvåning,
som ganska strävt sade: Har du inte lärt seder,
pojke? varför hälsar du inte god morgon?
– Emedan jag inte ännu varit nog länge i
skolan, för att hinna lära seder, mormor.
– Kom och kyss mig, mitt barn, innan du går,
sade min mor.
– Nej, mamma; du har skickat mig till skolan
att få stryk, och jag vill aldrig mer kyssa dig.
– Elaka odugling till pojke, utropade min
mormor; vilket elakt hjärta du måtte ha!
– Nej, det har han inte; inföll tant Milly;
syster borde ha hört efter, vad sorts skola det var
innan hon skickade honom dit.
– Jag frågade efter överallt, svarade min
mormor; han får inte göra några skälmstycken där.
– Får jag inte? skrek jag; men jag skall göra,
och inte där allenast utan här med. Jag skall bli
likadan mot er allihop, ja, det skall jag mormor, om
jag ock skall dö därför.
– Vad säger du, din vanartiga pojke! Jag har
stor lust att. . . .
– Det tror jag nog mormor har, men kom ihåg,
att jag kan bitas. Det är bäst, att ni aktar er
mormor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
