Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Ett hemskt nysande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig helt öppet för upptåget, men jag aktade mig
att bekänna; även min mor hyste misstankar, men,
som detta icke var fallet med kommendörkapten
Delmar, betydde det föga.
Framgången av detta skälmstycke blev en stor
frestelse för mig att försöka ännu ett eller annat mot
den ädle kommendörkaptenen. Men han slapp
likväl undan, av det enkla skälet, att hans maj:ts skepp
Calliope, anmäldes vara bemannat och färdigt att
gå till sjöss. Kommendörkapten Delmar som fått
befallning från lorderna av amiralitetet att segla runt
till Portsmouth och avvakta vidare order, kom
således snart på avskedsbesök. Skolmästaren hade
lämnat mycket gynnsamma uppgifter om mig, och
kommendörkapten Delmar frågade mig nu för första
gången, om jag hade lust att bli sjöman. Som
kapten Bridgeman hade sagt mig att jag icke borde
avslå något gott tillbud av den hedervärde
kommendörkaptenen, svarade jag jakande; varpå han tillade,
att, om jag läste flitigt, ville han om ett år taga mig
ombord på sin fregatt.
Han klappade mig på huvudet, men glömde att
ge mig en halv krona, skakade hand med min mor,
samt lämnade huset, följd av Tommy Dott, som,
då han gick, vände sig om och skrattande sade
farväl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
