Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränser, inom vilka icke alla de, som tro på Herren Jesus, kunna
få rum — det är därför, som hon är en sekt.
Men om statskyrkan fölle bort och de enskilda skulle upptaga
hennes arbete, huru skulle de då bliva? frågar man. Jag vill till
svar påpeka, att i min motion står, att den av mig åsyftade
utredningen skulle avse att finna nya former för att uttrycka statens
intresse i religionen. Och detta intresse kan väl uttryckas på annat
sätt än genom den närvarande statskyrkoformen.
Fastän Amerikas Förenta Stater icke hava någon statskyrka, så
är dock den levande kristendomen där vida mer aktad än någonsin
här i Sverige. Det är intet land i världen, där prästerskapet åtnjuter
en sådan aktning som just i Amerika. Det skulle där aldrig
förekomma, att en tidning, som ville hålla sig uppe, skulle tillåta sig
något gyckel med andlig och kyrklig verksamhet. Herrarna veta
kanske allesammans, att kongressens egna sammanträden börja med
bön och att till och med general Booth har varit ditkallad för att
under en eller två veckors tid förrätta morgonbönen vid kongressens
sammanträden. Var så god och försök väcka motion om införande
av något sådant i Sveriges riksdag, som jämte Konungen är den
regerande i Sveriges kyrka. Då skola herrarna få se på annat.
Nej, sen icke bort ifrån och försöken icke att blunda för det,
som jag i min motion verkligen begärt. Jag har icke velat vare sig
staten eller kyrkan något ont. Herrarna skola få se, att den tid
kommer, då ögonen skola öppnas för att det hade varit gott, om
Kyrkomötet i tid hade tagit saken under allvarligt beprövande. Men
nu säger Kyrkomötet nej. A la bonne heure, det må vara
Kyrkomötets sak, och resultatet kommer, som det blir.»
Härmed var överläggningen slutad och ärkebiskopen
framställde proposition på de framförda yrkandena. Vid därefter
verkställd votering godkändes utskottets avslagsyrkande med
54 röster mot 6, som avgåvos för betänkandets läggande till
handlingarna med ogillande av motiveringen.
* *
*
Vid 1909 års kyrkomöte kom frågan åter upp, då lektor
Waldenström förnyade sin motion i denna sak med alldeles
samma slutyrkande eller »kläm», men med följande
förändrade motivering:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
