Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den säkerligen ej förlora sina gamla vänner men såsom frikyrka
få en mycket starkare och säkrare ställning.
Flere talare, däribland åtskilliga präster, anslöto sig till prosten
Ussings uttalande.
Under förlidet år mottog den evangeliska kyrkan i Basel ett
förslag från regeringen om en fredlig upplösning av bandet mellan den
evangeliska kyrkan och staten. Den io november biträdde den
evangeliska kyrkosynoden detta förslag, och den 21 januari i år vann
förslaget det stora rådets enhälliga bifall. Där är således nu bandet
mellan stat och kyrka upplöst. En av kyrkans män skriver med
anledning därav: ’Kyrkan kommer alltså att snart inträda på nya
banor, och jag önskar, att det måtte ske till välsignelse för henne
och för folket’.
Det har också överraskat mig att se, huruledes en av våra
teologiska professorer, professor Kolmodin i Uppsala, i en nyss utgiven
skrift om statskyrkoformen gjort åtskilliga antydningar, som äro
värda att taga vara på.
Men är det nu så, att det går i den riktningen och att varken
Kyrkomötet eller något annat möte kan hindra det, så bör kyrkan
ställa sig i spetsen för rörelsen, ty endast därigenom, att hon går
i spetsen, kan hon utöva ett verkligt inflytande på densamma. Ställer
hon sig på medarna eller ställer hon sig i vägen, kommer hennes
inflytande endast att försvagas, utan att hon kan på något sätt hindra
utvecklingens gång. Ty utvecklingen går i rätt riktning: en fri kyrka
i en fri stat.
Utskottet säger, att det ’i strid mot vad jag påstått’, icke hos det
svenska folket finnes någon allmän övertygelse om behovet av en
skilsmässa. Därpå tillåter jag mig svara: Jag vet icke, att jag i min
motion eller annorstädes gjort ett sådant påstående, ty det är en
sak, som jag lämnar därhän. För mig har saken stått så, att jag sett
på den allmänna utvecklingen icke endast i Sverige utan även i andra
protestantiska länder. Vidare har jag sett på vad som är rätt, ej blott
enligt biblisk åskådning, utan ock enligt luthersk åskådning, sådan
den är grundad i Confessio Augustana, och därefter har jag gjort
mitt förslag.
Vad emellertid svenska folkets röst angår, så är det tänkvärt att
andra kammaren fattat ett beslut i alldeles samma riktning som den,
vari min motion går. Man säger visserligen, att det var en ringa
majoritet, och det är sant. Men allting börjar på det viset. Alla
reformer hava först pluralitet mot sig, sedan få de en liten majoritet,
och så växer majoriteten till oemotståndlighet.
Vidare har man åberopat sig på, att första kammaren var emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
