Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»För Guds skull, käre junker, stirra då inte så
på mig! Gå er väg!»
»Ack, jungfru! Hvarför jagar I bort mig? I
vet ej hur det sliter i mitt bröst!»
»Men I bör veta, junker», återtog Elin med vred
blick och lade slefven, med hvilken hon rörde i gry-
tan, ifrån sig på spiselhällen, »att jag inte kan lida er
för min död, att jag afskyr er och detta icke minst
för ert gemena tissel med hustru Anna. I är ingen
ärlig karl, herr Ture, som bär er så åt, och önskar
jag derför att I må rida och fara så långt dit pep-
parn växer!»
»Och jag, som trodde att miskund och barm-
hertighet voro de planeter, som regerade i eder jung-
frukammare ?»
Han ville luta sig fram för att kyssa hennes
hand, som hon låtit sjunka till sidan. Men i ett nu
var hon uppe på golfvet, röd i ansigtet, och grep
den stora slefven, som var fyld med smält vax.
»Fort ut på dörren med er!» skrek hon, så att
hon rigtigt skälfde på rösten.
Och nu fick han i en hast fart under benen,
Svärjande och ropande på hjelp, tumlade han före
henne ut i förstugan, der hon slängde det heta vaxet
efter honom, så att det satte stora, gula fläckar på
hans bruna sammetsjacka och de svarta ekplankorna
i golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
