Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Höpfners undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖPFNERS UNDERSÖKNING. 23
<Das is gut’" (det är gödt) i stället för das ist gut’,
Undersöktes . nu. . särskilt, :huru många fel af detta slag,
som begåtts i diktatet, så visade det sig, att i första
hälften däraf endast 1 förekom, men i andra hälften 12.
Förhållanden mellan de möjliga felens antal i första och
andra hälften var 3 till 4. På samma sätt säga barnen
nich (icke) i stället för nicht. Detta ord förekom 3 gånger
i diktatet, nämligen i 8, 15 och 17 satsen. Första gången
skrefvo alla barnen rätt, andra gången felade 1, tredje
gången 3 stycken. I samma mån som tröttheten ökas,
träder således barnspråket i stället för det sedan inlärda,
”skolade språket.
Höpfners undersökning är gjord med mycken
skarpsinnighet, och hans arbete förtjänar (liksom Birgersteins)
att noga studeras af enhvar, som ämnar göra liknande
undersökningar. De flästa af de brister, som vidlåda
densamma, böra kunna undvikas vid en på förhand planlagd
’undersökning af denna art, hvarvid man bl. a. kunde välja
den dikterade texten så, att s. k. okunnighetsfel helt och
hållet eller i det närmaste förekommas. HEn brist i
Höpfners arbete är onekligen, att han icke meddelar den
använda texten och ej häller uppger, när under
arbetsdagen skrifningen ägde rum. En olägenhet, som vidlåder
metoden sådan den nu tillämpades, är den, att barnen
nödgas vänta på hvarandra, så att de långsammastebe-
stämma arbetsfarten ). i
Såsom hufvudresultat af H:s. undersökning framgår
-tämligen påtagligt, att tröttheten under en så lång
arbetstid som 2 timmar hinner växa högst betydligt, och att
den redan efter omkring 1/, timme börjar göra sig i
ganska hög grad gällande. Detta resultat går som vi se
i alldeles samma riktning, som Birgersteins efter en helt
") En anmärkning som kan göras mot både Bärgersteins oeh
Höpfners undersökning är den, att inga uppgifter lämnas om dem, som
räknade och skrefvo bäst och sämst (med undantag af Bärgersteins
tabell öfver dem som räknade felfritt). Det finnes i deras arbeten godt
om medeltal men just inga extremer, och dessa äro likväl af stort
inträsse. Det är visserligen sant, att man än så länge måste rätta sig
efter medeltalen, om det också är påtagligt, att hvad som är lagom för
de flästa måste vara för mycket för somliga. Men det är väl att
hoppas, att när undervisningens betydelse blir bättre uppskattad än som nu
är fallet och lärarnas antal i förhållande till barnen ökats,
individualisering skall kunna i högre grad äga rum än nu; och för att förbereda
och realisera denna vore dylika uppgifter af värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
