Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kortskrift. »»Stenografiens fader« är likväl Franz Xaver Gabelsberger, (1789—1849), som 1884
offentliggjorde sin «Redezeichenkuust«< (talteckningskonst). Han har genom sitt system minst sagdt
angifvit den väg, på hvilken en utveckling af stenografien är möjlig; men visserligen lemnar äfven
Gabelsbergers stenografi mycket öfrigt att önska. Exempelvis må nämnas, att många bokstäfver äro
förvillande lika hvarandra; att uedstreckeu skola göras än grofva, än fina för uttryckande af
vokaler; att systemet genom sina många förkortningar — hvilka för tyska språket uppgå till öfver
3,000 — är en dryg börda för minnet, och i mänga fall gifver systemet blott en karrikaturbild
af språket, äfven fastän orden utskrifvas. Så skrifves t. ex. ogt, olit, bod, poft o. 8. v. för godt>
hot, bord, port.
Af de många, hvilka efter Gabelsberger uppträdt som grundläggare af stenografiska system,
har säkert ingen bjudit den skrifvande veriden en så rationel skrift som Leopold Arends, hvilken
1860 offentliggjorde sin stenografi. Denna utmärker sig särskildt derigenom, att alfabetets tecken
äro valde med största urskilning oeh konseqvens. De i de flesta andra system förekommande
hinderliga penntryckningarna finnas ej i Arends’, och genom rationela regler för bokstäfvernas
kombination och för uttryckande af vissa i språket ofta återkommande ljudföreningar erhöll han
en så kort skrift, att blott några tiotal sigler och monogram voro erforderliga. Följande
stenografiska bokstäfver och ord lemna några exempel ur Arends’ kortskrift, sådan denna tillämpats
på svenska språket.
Begynnelsevokaler Slutvokaler.
i. r ^ w ^ 2. / 0 L’ O Cs
a a o u e i ä ö d da dä do du de di dä dö dg
3. / // 9 ? 7 r f / fi ‘ 4. < i V 9 / 5. „ _
d t f n l m g k p 3 r st g k e lik sin
6. Sty Oj cXL’ 7 b L 8. r y
3- 7 ^ ^ l £ o’ •
Vid 1) finner man de vokaler, som böra användas i början på ett ord. Exemplen vid 2)
visa, huru vokalerna skrifvas efter konsonanten d. På samma sätt uttryckas vokalljuden efter
alla andra nedåtskrifna konsonanter. Vid 3) lemnas exempel på några konsonanttecken, vid 4)
visas några konsonanter, som skola brukas inuti eller i slutet af ord, vid 5) lemuas ex. pä ett
par monogram, neml. för lik, sin. Orden äro vid 6) Adam, anor, Julia, vid 7) ul (låugt tecken
för u), ull (kort tecken för u, ej två l), Ola, Olle, Tor, torr. Då ift höres i ett ord, så skrifves
blott den eller de konsonanter, som gå förut, så att för gift (se vid 8) skrifves blott g, för grift
skrifves gr o. s. v. Ex. vid 9) är: man måste lära sig krypa, innan man kan gå. 1 orden man,
innan, kan är n uteslutet efter a och antydt genom det korla uppstrecket. Sluttecknet för g är
förkortning för sig.
Ofvanstående exempel äro hemtade ur Leopold Arends’ rationela stenograf eller kortskrift af
E. Bergsten, hvilket arbete fullständigare belyser i fråga varande stenografiska system, sådaut detta
under den lärde grnndläggarens egen medverkan bearbetats för vårt cpråk.
Må ingen föreställa sig, att den stenografiska konsten är nyttig blott för tidningsreferenter
eller andra, som ofta behöfva uppteckna talares ord. Tväntom är konsten af mycket stort gagn
för en livar till nedskrifvande af egna tankar. Den vanliga skriften fordrar mycken tid och
inverkar för den skull högst störande på tankegången, då man i stället medelst en god stenografisk
skrift kan uppteckna sina tankar i samma stund de födas. Icke heller bör man frukta, att det
är omöjligt behålla de nya tecknen i minnet eller tänka, att det är omöjligt vinna behörig
färdighet i afseende på skriftens användning. Här, som vid hvarje annat kunskaps- och
öfnings-ämne, erfordras blott, att man är ihärdig och från början går till väga på bästa sätt. Hvarje god
stenografisk lärobok gifver emellertid äfven i fråga om bästa sättet att inhemta konsten de bästa
vinkar och råd.
Stivn ftiftfa Tungorna t.
De bland menniskor befintliga olika tungomål, lrvilkas tillvaro hittills blifvit
bekant, uppgå till ett antal af mer än 720; härvid ändock oberäknade de skilda
dialekter, som höras i de fiesta nationalspråk. Dessa tungomål skilja sig i tvänne
hufvuddelar, neml. lefvande språk, hvarmed menas alla de, som for närvarande
begagnas i tal, samt döda språk, hvilka numera på intet ställe allmänt talas; men
finnas qvar i böcker och andra urkunder. Derjemte indelas språken i fem huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
