Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•25. Anund, Ingvars son, som nu mottog konungadömet, for först till Estland
och hämnades der med mycken stränghet sin faders död; derefter vände han sin
största håg på fredliga värf, for omkring i sitt rike och lät öfverallt upprödja
de vilda skogarna, bygga vägar och broar, odla jorden och anlägga gårdar, hvaraf
han erhöll tillnamnet Bröt-Anund. Han var mycket rik, aktad och älskad,
särdeles som det under hans tid var god årsväxt. På en resa mellan sina gårdar
kom han i en trång dal mellan tvänne höga berg, då ett ras af snö och jord
nodföll från liöjdon och begrof både konungen och hela hans sällskap.
26. Ingjald, Bröt-Anunds son, e^liöll tillnamnet Illråda deraf, att han på ett
svekfullt och våldsamt sätt afdagatog tolf s. k. Eylkeskonungar, hvilkas riken han
lade under sitt välde. En af de mördades söner, Ivar, seglade sedan upp i
Mälaren till den på Eogdön liggande kungsgården Räuinge, hvarest Ingjald
uppehöll sig, samt anföll honom så oförmodadt, att lian ej fick tillfälle samla någon
härsmakt till sitt försvar. Ingjald tillställde då ett stort dryckeslag, och då alla
blifvit rusiga och somnade, tände han eld på huset och innebrände sig sjelf
jemte sin dotter Åsa och hela sitt hof.
Under tidernas lopp hadc i hvarje landskap uppstått småkonungar, hvilka väl erkände
Up-sala-konungens öfverhöghet, men för öfrigt hvar för sig regerade sjelfständigt; dessa små riken
kallades Fylken och deras regenter Fylkeskonungar. Ingjald, som ansåg detta menligt för sin
makt, beslöt alt utrota alla fylkeskonungar, och lät inbjuda dem till Upsala för att dricka arföl
efter hans fader. Sex af dem infnnno sig och samlades i en präktig nybyggd sal med sju
högsäten, deraf kallad sjn-konnngars-sal. Då en konung tillträdde regeringen skulle han först dricka
sin företrädares minne och dervid lofva att sjelf utföra något storverk; detta kallades »tömma
Bragebägaren», och sedan detta var gjordt, fick han intaga högsätet. Då Ingjald fattat hornet,
gjorde han löftet att utvidga sitt rike till hälften åt alla sidor. Gästerna tyckte detta vara stort
och manligt lofvadt, meu ingen förstod eller misstänkte rätta meningen deraf. På natten, då
gästerna druckne insomnat, lät Ingjald tända eld på huset, så att alla blefvo inbrände; de som
vaknade och ville störta ut nedhöggos. De fylkeskonungar, som icke infunnit sig vid grafölet,
blefvo sedan försåtligt dödade, hvari Ingjald biträddes af sin dotter Asa, som var gift med konung
Gunröd i Skåne och lät döda både sin gemål och hans broder Halfdan, hvarefter hon flydde hem
till fndren och lick dela hans namn, Asa Illråda. Med Ingjald upphörde Ynglingaätten att
regera i Sverige, sedan densamma i omkring 800 år innehaft Upsala konungatron, hvilken, ntom
2:ne inkräktare, besuttits af 26 regerande personer.
Ingjabk skändligheter, måhända för riket nyttiga, hade dock ådragit honom och hans slägt
ett outsläckligt hat., Hans son Olof, som vistats i Vestergötland och var fullkomligt oskyldig i
faderns bragder, blef likväl derifrån fördrifven och flydde till Vermland, der han röjde skogar
och uppodlade landet, anlade afvelsgårdar och byggde hus, samt blef deraf kallad Trätälja. Han
förmälde sig med en norsk konungadotter och blef stamfar för en ätt, som sedan länge regerade
i Norge. Olof tick samma död som fadern, dock af annan anledning: från Svea välde ankommo
till Vermland en sådan inängd landsflyktige, att der uppstod stor hungersnöd, hvars orsak de
. tillräknadc konungen, hverför han af dem blof innebränd.
Under Ingjald llirådcs tid lefde en lagman vid namn Viger med tillnamnet Spa eller den
vise, hvilken var lika rättvis, som konungen var grym. Denne samlude alla då gällande lagar,
dem han lät med runor inrista i träskifvor, kända under namnet Vigers flockar.
•27. Ivar, som på förutnämda sätt öfvervann Ingjald Illrådo, intog det nu
lediga konungasätet; lian bogagnade sig af företrädarens bedrifter ocli blef
ensam konung öfvor hela riket, samt inkräktade dessutom en stor del af Norge,
Northumberland i England och norra delen af Tyskland, hvaraf han fick
tillnamnet Vidfamne, den vidt omfamnande (mäktigo). Hans gemål hette Gyritha
och med henne hade han endast en dotter, Od, kallad Djupögda (den grundrika),
emedan hon vav ensam arftagerska till sin faders alla land och rikedomar.
Ivar var lika maktlysten som Ingjald, men mera förslagen; genom dels list och
dels maktspråk fick han sin dotter gift mod konung Rörek i Danmark, oåktadt
hon älskade dennes broder Helge. Då Od födt sonen Harald föregaf Ivar att
hon varit otrogen mot sin gemål och umgåtts med Holge, hvarigenom Rörok
retades att döda sin broder, hvarefter Ivar öfvorföll och dödade Rörek, till
hämd för Helges mord, samt intog derpå landet, öd, som någon tid försvarat
sig och landet mot fadern, begaf sig med sin unge son och alla sina rikedomar
på ett skepp och flydde till Gårdariko, der hon sedan blef förmäld med konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
