Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 57 -
tillfogat henne. På skrinet syntes en frisk
lar, som icke tycktes rättfärdiga denna slutsats;
men deremot var hennes blick så lugn, så
full af det mildaste uttryck, att äfven en ond
ande skulle hafva ryst vid den tankan, att
med det minsta moln fördunkla klarheten af
hennes sköna anlete. Vid Carolinas ankomst
steg hon upp, för att sälta in skrinet i lådan.
’’Ack," sade Carolina, "är delta ert dyrbara
skrin? Låt mig se det?" Hon tog det ur
Helenas händer, och tillade i det hon
likgiltigt skakade-det: "Det är mycket lätt; inuji
ligger nàgöt som gör buller; det är kanske
ett porträtt. Om jag vore i ert ställe, skulle
jag öppna det. — Målningen kunde
skadas-Jag ville framför allt veta om det icke är ett
elakt skämt. Hvartill tjenar det att sätta på
sig denr.a min af en drottning uti ett
sorgspel! — Jag ville säga att det kanske är ett
medel, hvilket er mor trott sig böra använda,
för att skona er känslofullhet. — Kanske der
också ingenting finnes, det är ju knappt
häjf-ten så stort som ett af mina juvelskrin."
"Detta innehåller alla juveler jag äger,
Miss Redwood; tillåt mig återtaga det," sade
Helena upprörd; ty hon kunde ej längre
uthärda att se henne så lättsinnigt behandla
hvad hon sjelf aldrig vidrört utan att erfara
en känsla af den djupaste vördnad.
Medan Helena åter insatte skrinet i
lådan, betraktade Carolina henne uppmärksamt
4*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
