Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 8. I - 9. O - 10. U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anm. 4. Januari, Februari,
Mars, Maj, Juni, Juli nyttjas
nu allmänt i st. f. de äldre
»Januarii», »Martii», »Junii» o.
s. v.
Anm. 5. Lämpligare är utan
tvifvel att skrifva biff, bir, fick
(af få), furir, gebit, gedigen, gick
(af gå), kristall, kurir, pir, qvick
(Gsv. »qveck»), revir, ribba, rigel
(jfr regel), spicken än »beef»,
»bier», »feck», »furier», »gebiet»,
»gediegen», »geck», »krystall»,
»kurier», »pier«, »qveck», »revier»,
»rebba»,» regel», »specken».
Anm. 6. Det heter örlig och
örliga (föra krig), men
örlogsfartyg, -flagg, -man, -skepp
o. s. v. (icke »orlog»).
Anm. 7. Jämte göktita,
honing, satir, sefir, skiltvakt, stil
och sting finnas göktyta, honung,
satyr, sefyr, skyltvakt, styl och
styng, i ett par fall med
olikhet i betydelsen. — Skimmel
är vanligare än skymmel.
9. O betecknar dels slutet o,
t. ex. bo, bott, sol, och dels å. Det
förra skrifves alltid med o, det
senare dels med o, dels med å.
Jfr Å.
Anm. 1. I sjömansspråket
nyttjas ostlig, nordost, sydost,
ostvart o. d. i stället för östlig,
nordöst o. s. v. Eljest skrifves
östlig, österut, östra kanten (icke
»ostkanten») o. s. v.
Anm. 2. Om örlog se 8.
Anm. 6.
10. U-ljudet skrifves i
svenska ord med sitt eget tecken.
Jfr Y.
Anm. 1. En del låneord
skrifvas i svenskan, liksom i franskan,
med ou (ett mellanljud mellan
o och u), bl. a. jour,
jourhafvande, journal, toujours (stumt
s) och roué. Man skrifver
ock vanligen bonjour (stundom
bongsjur). I andra dylika ord
förekomma ömsom ou och u.
T. ex. fourage och furage
(furasch), gourmand och gurmand,
jalousi och jalusi, gouvernör och
guvernör, soutenera och sutenera,
ouvertyr och uvertyr. Men i de
flesta fall är ou utbytt mot u,
t. ex. i blus, bravur, butelj,
butik, dusör, furir, kontur, kuliss,
kupé, kupp, kur, ragu, resurs,
rutin, suvenir, suverän, supé,
tambur, tupé.
Ou förekommer ock i några
personnamn: Ouchterlony,
Rouget, Young m. fl.
Följande låneord skrifvas och
uttalas med u:
adjunktur,
agentur,
arkitektur,
attribut,
censur,
docentur,
diffus,
figur (icke »figyr»),
fraktur(-stil),
intendentur,
investitur,
kandidatur,
karrikaturir(-yr),
koloratur,
komministratur,
kommun (icke »kommyn»),
konjektur,
konjunktur,
korrektur.
kreatur,
kultur,
latitud (icke »latityd»),
lektur(lektorat),
litteratur,
longitud,
makulatur,
manufaktur,
mixtur,
nomenklatur,
partitur,
piktur,
prefektur,
procedur,
professur,
qvadratur,
registratur,
signatur,
sinekur,
skulptur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
