- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
36

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 27. P - 28. Q - 29. R - 30. S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 36 -

Uppsala), Upmark, men upp,
uppgå, uppsvear, Uppåkra samt
väppling, som dock stundom
skrifves och uttalas väpling.

Anm. 1. Discipel oahmultipel
uttalas med långt |?-ljud, men
skrifvas med enkelt p, .

A n m. 2. Fordom insköts ofta
ett p mellan m och n (»hampn»,
»nampn» o. s. v.).

Anm. 3. I namnen Psarski,
Psilander och Psilanderskjöld
samt i orden psalm, psalmist,
psalmodi, psalmodikon och
psal-tare är p merendels stumt. —
I pseudonym, psykolog,
psykologisk m. fl. d. uttalas nämnda
bokstaf.

28. Q nyttjas före v (och u)
såsom tecken för Ä;-ljudet. Se
K. (23. 2).

29. B betecknar r-ljudet.
Framför d. I, n, s och t har
det dock vanligen ett sådant
uttal, att rd, rl, rn, rs och rt
snarare kunna betraktas som
särskilda modifikationer af de enkla
ljuden d, I, n, s och t än som
verkliga ljudförbindelser.

Anm. Skorming uppkommer
genom vissa egendomliga sätt att
uttala r. Det renaste r-ljudet är
det, som frambringas, om man
låter »tungspetsen dallra mot
framtändernas rot eller tandkött».

Ä-ljudet tecknas med r, t; ex.
rad, vrå, barr, torrt, skorming,
skurning, utom i några få namn,
der det tecknas med rh, t. ex.
Rhen, Rhodus, Rhone; Rhodin,
Rhyzelius, Arrhenius. Deremot
är det numera nästan allmänt
brukligt att skrifva rabarber,
rapsodi, rapsodisk, retor, retorik.

reumatism {röjmatism),
romb,rom-boid, rytm, rytmisk, diarré,
katarr, myrra o. s. v. i stället för
»rhabarber», »rhapsodi», »rhetor»,
»rheumatism», »rhomb», »rhj^tm»,
»diarrhé», »katarrh» o. s. v.

Anm. 1. Man skrifver bort
(adv.), kort (adj.), skorsten, torka,
tvärs, tvärt (adv.) med ett r, men
torrt (af .torr) med två r.

Anm. 2. Att sätta I i st. f.
rd i orden bord, garde, gård,
gärde, jord, ovårdig, vårda sig
om o. d., således »bol», »gale»,
»gål» o. s. v., tillhör vissa
landskapsmål^ men icke riksspråket.
Bättre är ock att säga
färdknäpp än »fälknäpp». Deremot
måste formerna kin håle (i st. f.
»hårde»), i fjol (jämte i fjor),
svål (Isl. »svörÖr»), utböling {^Åmie
utbörding), vulen (jämte vuren
= vorden) och vålnad (för
»vårdnad») m. .fl. anses tillhöra
riksspråket.

Anm. 3. Enkannerlig och
evinnerlig torde vara bättre än
enkannelig och evinnelig. Jfr
sannerligen, visserligen o. d. —
Perlemo och ^erlemor nj^ttjas
om hvarandra. Det förra må
föredragas.

Anm. 4. Ett stumt r
förekommer i slutet af många i
svenskan nyttjade franska ord,
bl. a. atelier, chiffonnier, diner,
portier; Bonnier, Verdier.

80. S betecknas

1. Med s, i svenska ord och
många försvenskade låneord, t.
ex. ask, sal, hvass, neutr. hvasst,
hvässa, imperf. hvässade 1.
hvässte, hyste, kysste, lyste (af
lysa), instans (Fr. »instance»).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free