- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
38

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 30. S - 31. T

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 38 -

(kunde skrifvas glass), grace,
race (1. ras).

Anm. I en stor mängd franska
låneord på -ce tecknas fi-ljudet
numera vanligen med s, t. ex.
allians, annons, arrogans, assistans,
assurans, avans, balans, brons,
elegans, fajans, finans, grimas,
instans, intelligens, kom.mers,
konferens, konvenans, monstrans,
notis, novis (novice), nyans,
obser-vans, ordonnans, provins,
renässans, rom,ans, seans (seancé),
substans, survivans, tolerans, vakans.

4. Med a. i åtskilliga namn,
bl. a. Zuleima, Zakarias,Z
achris-son, Zander, Zetterstedt,
Zetter-wall, Zebaot (1. Sebaot), Zeus
(Zevs), Inez, Afzelius, Berzelius,
Gortez, Franzén, Retzius, Rietz
(läs »rits»); Leipzig, Lützen; b.
i några låneord: zékin, zelot,
zenit, zibetkatt, zigenare, zink,
zodiak, zon, zoologi, zuav(zouav),
amazon, azur, bazar (1. basar),
gazett, lazaron, rapunzel, tazett.

Anm. Bisarr (jbizarr),duodes,
gasell, hasard, horisont,
horison-tel, lasarett, magasin, masurka
(mazurka), sebra, sefir, sicksack
(i st. f. »zig-zag»), sirat, sobel
(1. sàbel) skrifvas numera af de
fleste med s.

Ö. Med æ i Xantippa,
Xeno-fon, Xerxes, xylograf. I dessa
ord uttala somliga x som ks.

6. Med sc i bl. a. scen,
sceneri, scenisk, discipel, disciplin,
obscen och scepter. De fyra
sistnämnda uttalas af somliga med
sje-ljud. Någia skrifva derför
diskipel, diskiplin,obsken,skepter.
Jfr Sje (85. 11).

7. ’I några ord höres ett
efter <-ljud, utan att detta s
representeras af något särskildt
tecken, t. ex. Curtius, Pontius,
aktie, gratial, gratie, initial,
initiera, martialisk, minutiös,
nun-tie, patient, pretiosa, pretiös,
profetia m. fl. — Licentiat
uttalas vanligen »lisensiat».

Anm. Om p framför s se
P. (27. Anm. 3).

81. T betecknar Mjud.
Anm. 1. T bör uttalas och
skrifvas i eljest, {\\\\)fyllest och
medelst. Straxt torde vara bättre
än strax.

Anm. 2. Om dt och th se
nedan (2 o. 3).
T-ljudet skrifves
1. I de flesta fall med t, t.
ex. taga, gata, moU

Anm. 1. Följande ord, som
hafva långt Mjud, men hvilkas
stafning vacklar emellan enkelt
och dubbelt t, böra skrifvas med
dubbel konsonant: bettla, cittra
isittra), gyttja, huttia, kittla,
kättja, lättja, nitton, nittio,
nyttja, plattform, sjutton, sjuttio,
tretton, trettio, vettvilling, vittja,
vittna (men hvitna, med kort t),
liksom bottna, glittra, ruttna,
splittra, sprattla, tröttna, vatUia,
{i’6i:-)vittra. Deremot båtna,
fet-na, flatna, hetna, nåtla, tätna
och de plurala
participialformer-na besutna, brutna, skjutna o. d.
(af besitta, bryta, skjuta o. s. v.).

Anm. 2. Algot, Atlas,
Gotfrid, Gotland (jfr gute o.
gut-nisk), kapitel, kotlett, tatare och
titel skrifvas med enkelt t, fastän
uttalet är långt f-ljud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regler/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free