- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
44

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 35. Sje-ljudet - 36. Tje-ljudet - 37. Äng-ljudet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 44 -

(gästgi/varegård), gästgi/veri,
vestgöte och östgöte samt sti i
Kristian, Kristianopel,
Kristianstad ro. fi. böra i vårdadt språk
uttalas såsom de skrifvas. Ofta
höres dock é^e-ljud i dessa ord.

Anm. 4. S och h uttalas,
emot hufvudregeln, med sina
egna ljud framför mjuka
vokaler i åtskilliga ord. Se K (28, 2.
B. Anm. 3).

86. Tje-ljüdet^ hvilket ej har
något eget tecken, skrifves på
följande sätt.

1. Med k framför len vokal
i de flesta ord, bl. a. kedja,
kemi, kil, Kina, kines, kyrka,
kägla, kök.

Anm. 1. I en mängd
främmande ord, bl. a. katekes, kemi,
kerub, Kina, Mromanti, kirurg,
tecknades fye-ljudet förr med ch,
men detta skrifsätt är nu nästan
öfvergifvet. Jfr 22 (sid. 32).

Anm. 2. Om ifc-ljud framför
lena vokaler sö K (28. 1 och
Anm. 2).

2. Med kj i orden kjol,
kjortel, Kjula (socken) och
(dal)-kjusa.

Anm. Fordom skrefs ofta
kj äfven framför mjuka vokaler,
t. ex. »kjärlek», »kjärna», »kjöra»,
och i många familjenamn
förekommer i detta fall ännu kj,
t. ex. Kjellander, Kjellberg,
Kjellman.

3. Med tj i orden tjena, tjenst,
tjock, tjog, tjuder, tjuf, tjuga,
tjugo, tjur, tjusa (i äldre
språket, ännu på 1700-talet, »kjusa»),
tjuta (imperf. tjöt), tjäder, tjäle
(vanligen, men ej historiskt
riktigt, käle), tjära, tjärn (sjö)

samt i åtskilliga namn, t. ex.
Tjodolf,Tjerneld, Tjörner;
Tjäll-mo (socken), Tjärby,

4. Med ch i några namn, t.
ex. Chapman, Chalmers, Chester,
Chydenivs, Chytrceus; cherusker
(ett folkslag), Chimborato.

5. Med c uti italienska ord,
t. ex. cento, cicisbeo, voce (mezza
voce, sotto voce).

87> Ing-IJndet, hvilket ej
har eget tecken, skrifves på
ne-dànnämnda sätt.

1. Med ng, i de flesta fall,
t. ex. lungsot, släng, sång, ung,
stinga, styng (bättre än »stygn»).
Särskildt märkas de plurala
parti-cipialformerna fångna, af få,
gångna, af gå, sjungna, af sjunga,
sprungna, af springa, stungna,
af stinga, och tvungna, af tvinga
(icke »fågna», »gågna», »sjugna»,
»sprugna» o. s. v.).

Anm. 1. Jiw^-ljudet i franska
och engelska låneord, som mera
allmänt förekomma, tecknas
vanligen och bäst med -ng, t. ex.
abandong, abonnemang,
agre-mang, arrangemang,
avertisse-mang, balkong, ballong, bassäng,
battemang, battong (batong),
bri-dong, buljong, celadong (1.
cela-dön), chinjong, chäslong, diftong,
divertissemang (1. -ment; se 6.
Anm. 2), döbattang, evenemang,
fallissemang, fripong, följetong,
gueridong (1. geridong), jargong,
kartong, komplimang, kordong,
kupong, lavemang, linong,
mankemang, maräng (Fr. »meringue»),
momang (jfr moment), möblemang,
pantalong, polisong, poäng (Fr.
»point»), refräng, resonemang,
salong, signalemang (1. -ment).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free