- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
45

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 37. Äng-ljudet - 38. Långt vokalljud - 39. Långt konsonantljud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 45 -

säsong, talang, talong, terräng,
transparang, träng, vaggong,
volang.

Anm. 2. Somliga mera eallan
förekommande låneord med
äng-ljud skrifvas nästan alltid som i
urspråket, bl, a. en (i en corps,
en rage, en suite), entresol,
entusiasm, gamin, genre, gentil,
pen-dant, pendyl, pensé, pension,
rendera, sensibel, timbre.

Anm. 3. Alla låneord på -ion
äfvensom en mängd dylika ord
på -on uttalas med slutet o och n
samt skrifvas i
öfverensstämmelse dermed, t. ex. antifon^
bastion, beton, chablonj
champinjon, ciceron, citron, cyklon,
dragon, epigon, eqvation, exekution,
fason ifaqon), federation, galon^
garnison, illumination, illusion,
introduktion, kanon, kapitulation,
konklusion, kujon, melon, motion,
nation, patron, pion, pluton,
portion, ranson, reception,
rekapitulation, reparation, reson,
situation, spion, sqvadroni telefon.

Anm. 4. Efter olika uttal
skrifves fronton eller frontong,
piston 1. pistong, ponton 1.
pon-tong.

Anm. 5. I en mängd låneord
på -ens och -ent uttalas dessa
ändelser som äns och änt, icke
som angs och ang, t. ex. accent,
accidens, audiens, departement,
element, eqvivalent, evident,
in-dolens, indolent, intendent,
kongruens, korrespondens,
korrespondent, moment (del af en
paragraf), patent, patient, permanent,
potens, pretendent, qvittens,
sentens, supplement, temperament.^
tendens.

2. Med n framför k i samma
grundstafvelse, t. ex. blink, länk,
rynka, sinka, samt framför d, s
och t i åtskilliga låneord, t. ex.
abandong, allians, annons,
arrogans, finans, survivans, vakans,
charmant, vigilant.

3. Med g före n i samma
grundstafvelse, t. ex. agn, fägna,
(icke »fängna»), lugn, signa,
Tegnér.

Anm, I ordet lugnt, neutrum
af adj. lugn, är gn tecken för
ön^-ljudet.

88. Långt vokalljud
betecknades fordom ofta: a. genom
vokalers dubbelskrifning, b.
genom h efter vokaler (se 21. Anm.
1 o. 2) och c. genom (stumt) e
(företrädesvis efter 0. Detta bruk
är längesedan öfvergifvet, utom
i vissa tillnamn, bl, a, Graan,
Gyllenhaal, Åmeen, Kleen,
No-reen, Friis, Boos, Soop, Ruuth,
Bååth, Rääf, Böös; Dahlgren,
Svahn, Lehnberg, Sohlman; Fries,
Liedberg, Siegbahn, Piehl, samt,
hvad dubbelskrifningen angår,
några får ortnamn, bl. a. Boo,
Råà och Trää.

Anm. I många danska och
norska namn (liksom ock i de
flesta andra dylika danska och
norska ord) är e stumt efter vokal,
t. ex. Lie, Moe (men hörbart i
Due, Thue m. fl.).

Anm. 2. Förr skrefs alltid
Tibordty> (af böra) till skillnad från
adv. bort.

89. Beteckningen af långt
(dubbelt) konsonant-ZyticZ.

A. Dubbelskrifning bör
användas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free