Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 39. Långt konsonantljud - 40. Konsonantmöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~ 47 -
allmänneligen ^ndtoget, ^
enkel-skrifva endast m och n samt
naturligtvis j, som alltid tecknas
enkelt, fifven när det är långt.
Ex^gömde, gömd, gömt (af gömma),
tomt (af tom), kände, känd, känt
(af känna), grant (af grann),
Deremot: Snabbt (af snabb);
hyggde, byggd, byggt (af bygga),
(af trygg)’, bräckte, bräckt
(af bräcka), räckte, räckt (af
räcka), flackt (af flack), tjockt
(af tjock); fyllde, fylld, fyllt
(af fylla), spillde, spilld, spillt
{fdspilla), fullt (affull) ; knäppte,
knäppt (af knäppa), slappt (af
slapp); torrt (af torr); kysste,
kysst (af kyssa), hvasst (af hvass).
Jfr blygdes, blygts (af blygas),
blygt {fA blyg); bräkte, bräkt (af
bräka), vräkte, vräkt (af vräka),
slakt (af slak), klokt (af klok);
kylde, kyld, kylt (af kyla), fult
(af ful); svepte, svept (af svepa),
djupt (af djup); stort (af stor);
lyste, lyst (af lysa), löst (af lös).
A n m. 1. I obestämda formen
sing. neutr. af adjektiv och
parti-cipier pà dd skrifves långt Mjud
med dt, t. ex. berådt (moà),
före-tedt (af företedd).
Anm. 2. Man skrifver ^rör^fö
o. bragt (af bringa), sagd o. sagt
(af säga) samt i analogi dermed
lagd o. lagt (af lägga) äfvensom
måste o. måst (jfr miste, mist).
Anm. 3. Rätt många teckna
i ofvannämnda fall äfven I enkelt,
således sält (af säll), stälde, stält;
nndra de tre nu nämnda samt g,
t. ex. stygt (af stygg), bygde,
bygt o. s. v.
Enligt ett förslag af »Nordiska
rättstafningsmötet 1869» skola
alla ifrågakommande
konsonantljud i nämnda fall skrifvas med
endast ett tecken, t. ex. knapt,
hvast, tjokt (af tjock), släkte (af
(af släcka). Detta förslag har
af några antagits oförändradt,
hvaremot andra hafva biträdt
detsamma med den ändringen
att de beteckna långt ^-Ijud med
ck {tryckt, af trycka), under det
åtskilliga beteckna jämväl «-ljudet
med två 5-tecken {kysstetiikyssa).
Ännu flere modifikationer finnas.
I alla händelser måste
naturligtvis dubbelskrifning ske, när
tvetydighet skulle uppstå genom
enkelskrifning: fullt {af full, till
skillnad från fult, af ful), kallt
(af kall, till skillnad från kalt,
af kal), visst (af viss, till skillnad
från vist, af vis) o, s. v.
D. Långt konsonantljud, som
fprekommer efter vokal
tillsammans med två eller flere andra
konsonantljud i samma
grundstafvelse, tecknas med enkel
konsonant, såvida icke det långa
ljudet är k, i hvilket fall man ’’
skrifver ck. I adjektiv, som
bildats af nomina propria, ingå
dessa i regeln oförändrade. Ex.
herska, klipsk, lapsk, skotskt,
spotsk, stäldt, trolsk {icke
»herrska», »klippsk» o. s. v.); (en
sammansvärjning har) upptäckts;
Bemadottska grafchoret,
Cru-sellska melodier. Jfr katolsk och
kreolsk, i hvilka I är kort, samt
brottslig, köttslig,
rättslig,skydds-Ung o. d., hvilkas I tillhör en
annan stafvelse.
40. Yid konsonantsmöteii i
sammanskrifna ord akte man sig
noga för att oriktigt utelemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
