- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
66

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skiljetecknen och andra skriftecken - 53. Punkt (.) - 54. Frågetecken (?) - 55. Utropstecken (!)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 66 -

aldrig punkt. Interpunktionen för
öfrigt bestämmes i dylika fall
af meningssammanhanget. Ex.
»En liten tu/va kan välta ett
stort lass» är ett sant ordspråk.
»Du kommer för tidigt»^ sade han,

A n m. 2. Mången sätter komma,
då sammanhanget (afslutad
mening) nödvändigt kräfver punkt
eller annat större skiljetecken.
I ett tidningsnummer för 1882
läses: »Ni bör taga i betraktande
Er ålder, krafterna förminskas
och själsförmögenheterna med
dem», i st. f. Ni hör taga i
betraktande Er ålder. Krafterna
förminskas^ och
själsförmögenheterna med dem.

Anm. 3. Stundom får man
se punkt, der meningen icke är
afslutad. Så t. ex. var det i
synnerhet förr ganska vanligt
att sätta punkt i st. f. komma
framför relativsatser.

Anm. 4. Den oriktiga
föreställningen att konjunktionen men
icke får stå i början af en
mening framkallar sådana
interpunk-tionsfel som följande: »Patron
Hård fordrade, att tjenarna skulle
slafva från tidigt på morgnarna
till sent på aftnarna, men icke
nog dermed. Han gaf dem ej

tillräcklig föda», i st. f____på

aftnarna* Men icke nog dermed:
han gaf. . .

2. Efter ofullständiga satser,
t. ex. svar, samt efter vissa
enstaka ord och uttryck, hvilka ej
utgöra grammatiskt fullständiga
satser, t. ex. många öfverskrifter,
boktitlar, inskrifter m. m. Ex.
Huru skola vi älska vår nästat

Såsom oss sjelfva. Allt eller
intet.

3. Stundom i st. f.
utropstecken, i synnerhet efter längre
meningar, hvilka innehålla en
önskan eller en uppmaning. Jfr
Utropstecken (55. 3. Anm. 2).

4. Såsom förkortningstecken.
Ex. dm v* S; o. Sm v., t. eæ. Jfr
51 samt Kolon (58. 4).

5. En eller flere punkter sättas
stundom i st. f. tankstreck eller
stjernor för att beteckna
uteslutningar eller afbrott. Ex. En
vacker förmiddag på
sommaren år 187 . inträffade, att
... Jfr Anföringstecken (61.
Anm. 2).

54. Frågetecken (?) nyttjas

1. Efter direkta frågor (ord
och satser), jämväl när de stå
inuti perioder. Ex. Hvarför?
Hvad har händt? Hvem der?
ropade han. Har du hört
nyheten? frågade hon.

Anm. Indirekta frågesatser
aEslutas med punkt. Ex. Han
frågade hvad som hade händt.

2. Stundom, inom klämmer
eller parentes, inuti meningar
(ensamt eller jämte utropstecken) för
att antyda tvifvel om en uppgifts
sanning, en ordforms riktighet o.
s. v. Ex. Modern påstår, att
hennes son är lydig\?’\ och
arbetsam. Jfr Utropstecken (55. 3).

55. Utropstecken (!) nyttjas

1. Efter utrops- eller
tilltalsord. Ex. Ack! Min herre t

2. Efter meningar, som
innehålla utrop,, önskningar,
befallningar eller uppmaningar, äfven
om de icke afsluta en period.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free