- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
106

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adjektiven - 88. Adjektivens komparation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiv, t. ex. stark {starkare, star-"
kast), sen {senare, senast; icke
»sednare, sednast»); -re och -st
tillkomma endast få {färre), grof
{gröfre, gröfst, jämte grofvare,
grofvast), hög {högre, högst), låg
{lägre, lägst, jämte lågare,
Zå-gast), lång {längre, längst), små
{smärre, smärst; jfr mindre,
minst), stor (större, störst), trång
(trängre, trängst, jämte trångare,
trångast), tung (tyngre, tyngst)
och ung (yngre, yngst) samt
några oregelbundna (se 2).

Anm. I vers få stundom
äfven undra adjektiv (djup, ljuf
skön, präktig m. fl.) -st i
st. f. -ast. Éx. »Ack, ljuf sta
mun, all sannings brunn. (Nya
psalmboken 98. 6). Jfr 30:de
och 31:sta str. i »Fritjof och
Ingeborg» af Tegnér,

2. Afvikelser från den
regelbundna komparationen förete

a, dålig, sämre, sämst (o. då-

ligare, dåligast),
elak, värre, värst (o. elakare,

elakast), ^ - ’

gammal, äldre, äldst,
god, bättre, bäst,
liten, mindre, minst,
mycken, (mera), mest,
mången, flere, flesta (plur,)
samt

b. följande, hvilka i afseende på
form och betydelse ansluta
sig till vissa adverb, men
sakna adjektivisk positivform:
(akter), aktre, akterst,
(bak), bakre, bakerst,
(bort), bortre, borterst,
(efter), —, efterst,
(fjärran), fjärmare, fjärmast,
(fram), främre, främst,

(före), förre, först,
(hit), hitre, hiterst,
(in), inre, innerst,
(mellan), »mellre», mellerst,
(ned), nedre, nederst,
(nära), närmare (närmre),

närmast (närmst),
(sedan), —, sist,
(under), undre, underst,
(upp), —, ypperst,
(ut), yttre, ytterst
(ofvan), öfre, öfverst.
Anm. 1. Flere har mestadels |
denna form, vare sig det är
komparativ eller obestämdt
pronomen. Jfr de öfriga starka ^
komparativformerna (bättre,
mindre, större o. s. v.), hvflka aldrig
hafva ändeisen -a. — Förre
böjes vanligen som adjektiven i
i bestämd form (89. 1. B.),
således förre(-a) egaren, förra
veckan. Äfven nedre, undre och
öfre behandlas på samma sätt,
men ändeisen -e förekommer i
dem oftare. Deremot skrifves
och säges alltid mera eller mer
(jfr ty värr).

Anm. 2. Komparativändeisen
-er för -re är mycket vanlig i
landskapsmålen (»länger»,
»yn-ger») och träffas, adverbielt, nå- I
gon gång äfven i skrift. Ex. j
»Dock — jag vill ej stå häri
länger, mina bröder till förfång.
Ut ibland dem jag mig tränger».
(Tegnér, »Halkan»). Jfr min-\
derårig.

Anm. 3. Såsom
komparativform till mellerst skulle måhända
landskapsmålens mellre kunna
upptagas i högsvenskan (den
mellre hästen, gaffelhästen; den
mellre gården). Jfr D. och N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free