- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
110

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adjektiven - 89. Adjektivens deklination

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 110 -

utvärtes (àthäfvor); dussintals,
hundratals, tusentals.

Anm. 1. Enkom och lagom
fä i hvardagsspråket stundom -a
såsom ändelse för best. f. sing.
och för plur. Ex. Hans enkoma
resa, Lagoma kläder.

^nm. 2. I st. f. rättskaffens
skrifva några rättskaffen (-et, -na).

Anm. 3. Det franska fot/jours,
som i vårdslöst talspråk stundom
nyttjas adjektiviskt (»en toujours
karl»), bortkastar -s i bestämda
formen (»toujoura menniskor»).
Jfr 87. B. 1. (sid. 104).

6. Bruket att, på tyskt vis,
af icke-skandinaviska orters och
vissa personers namn bilda ett
slags adjektiv genom att till dem
foga -er — ofta med
bortkastande af -en, der denna ändelse
finnes — strider mot svenska
språkets lynne och bör derför
motarbetas. Ganska allmänt
förekomma emeUertid Biliner-vatten,
Dresdener-galleriet, Erlanger-öl,
Pariser-pojke, Tokajer-vin,
Wie-ner-vagn, Birgittiner-orden,
Be-nediktiner-munk m. fi. I stället
för »Berliner-blått»,
»Frankfur-ter-svärta», »Pariser-uppfostran»,
»Prager-freden» går det dock
mycket väl an att säga och
skrifva Berlinblått,
Frankfurtsvärta \ parisisk uppfostran,
Pragfreden o. s. v.

7. Rena adverb, t. ex.
annorlunda, föga, förgäfves,
någorlunda, ofta, särdeles
ochadver-ben på -vis (se nedan), böra ej
nyttjas såsom adjektiv.
»Annorlunda karakter» kan
ersättas med olika (1. annan)
karak-ter; »gossarnas föga ihärdighet»

med gossarnas ringa ihärdighet;
»förgäfves ansträngning» med
fruktlös (fåfäng 1. förgäfves
gjord) ansträngning; »ofta
gånger» (efterbildning af det tyska
»oftmals») med många gånger
eller ensamt ofta; »oftare
öfver-vägande» med flitigt (flitigare)
öfvervägande’, »särdeles
händelser» med märkvärdiga händelser
o. s. v.

Af synnerligen stor vigt är, att
adverb på -vis, t. ex. blindvis,
delvis, företrädesvis, gradvis,
händelsevis, skiftevis, timvis o.
d., icke förblandas med
sammansättningar, i hvilka adjektivet vis
utgör sista leden, t. ex. f ramvis,
frågvis, högvis, näsvis, I st. f.
»delvisa ändringar», »gradvisa
framsteg», »händelsevisa
sammanträffanden», »skiftevisa blad»
kan man skrifva partiela (1.
delvis genomförda) ändringar,
gradvis skeende framsteg,
tillfälliga sammanträffanden,
skiftevis sittande blad o. s. v. Jfr
Rydqvist. Sv, spr. 1. II. 466-^
466 o. V. 166.

Ganska många adverb hafva
dock, i allmänhet eller i vissa
uttryck, fått en af behofvet
påkallad häfd såsom oböjliga
adjektiv. Ex. Afsides (ställe), för
af-sides beläget (ställe), enkom (lag),
fjärran (land), fordom (tid),
inbördes (krig, sämja), inrikes
(angelägenheter), lagom (tid, vind),
långväga (resande), så (i så fall,
i så måtto, på så sätt). I stället
för så kan man dock nyttja
sådan, dylik eller slik.

Anm. 1. Såsom
partitivattri-but, med underförstådd preposi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free