Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 131. Prepositioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 154 —
på onda som på goda.
Tiggar-ordnarna hade stor betydelse
så-yäl i religiöst som i politiskt
afseende eller ... t såväl
religiöst som politiskt afseende.
Anm. Att upprepa mellan i
sådana uttryck som »Göra ett
förbund mellan honom och
mellan mig» eller för i uttrycket
hvarjom och enom (»för hvarjom
och för enom») är naturligtvis
mycket felaktigt.
8. Efter substantiv, adjektiv
och verb, som stå med
preposition (/ör, med, om, vid, öfver
m. fl.), kan denna någon gång
utelemnas framför att med
infinitiv samt framför vissa bisatser
(att-satser och indirekta
frågesatser); men sådant bör ej ske
annat än i nödfall och då
missuppfattning är omöjlig. Man
skrifve: Fara uppstod för att
elden skulle gripa omkring sig
hällre än »Fara uppstod att . ..»
(jfr fara för eldsvåda).
Ängelen hade fått underrättelse om
hvar Paulus vistades är bättre
än ».. . fått underrättelse hvar
...» (jfr om Pauli vistelseort). På
samma sätt: Generalen
utfärdade order om huru öfningarna
skulle ske, hällre än »... order
huru . . .». Man hade tagit sina
mått och steg för att ej bli
öf-verraskad (icke ». . . att ej bli
. ..»). De kommo för att säga
sanning (icke »De kommo att
säga sanning», hvilket är = »De
råkade säga sanning»). Hon är
belåten (med) att vara hemma.
Van (vid) att umbära (jfr van
vid umbäranden). Jag är
ledsen (öfver) att hafva besvärat.
I följande mening: Man
behöfver ej vara oviss om denne man
är hederlig, motsvarar om både
prepositionen »om» och det
indirekta irågeordet »om» (=
huruvida). Man har tvistat
huruvida ... är egentligen = ... om
huruvida ... I detta och
dylika fall torde vara säkrast att
använda både preposition och
frågeord eller välja annat
uttryckssätt, t. ex. Huruvida denne
man är hederlig, derom behöfver
man ej vara oviss, i synnerhet
som ordet »om» annars lätt nog
kan tagas för konjunktion. Jfr
Vi behöfva ej tveka, om (== i
fall) de andra äro säkra på
sin sak.
9. Prepositionemas användning
i svenskan företer många
skiftningar på språkets olika
områden, och såväl i skrift som i
talspråket förekomma dervid ej
få oegentligheter. Exempelvis
må nämnas, att i Finland, genom
påverkan af finska språket, säges
och skrifves kalla till och svara
åt, der i Sverige kalla och svara
nyttjas ensamma, t söndag
(måndag o. s. v.), i st. f. om söndag,
läsa på en tidning, f. i en
tidning. 1 vissa delar af Norrland
säges vara rädd någon i st. f.
vara rädd för någon. Adj. fri,
som framför följande subst.
merendels har prepos. från (»fri från
bekymmer»), förekommer
stundom utan prepos. (»Lef utan
kungakrona, men dess sorger
fri». Runeberg). Jfr Karl
Lindström, Studier på svensk
språkbotten i Finland (Finsk tidskr. XIX,
1885, s. 461). — Ganska van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
