Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 137. Adjektiviska afledningsändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 166 -
DU begaguadt odel-bar, hvilket,
lätt och vackert, likväl har
olägenheten att till det yttre
sammanfalla med det omistliga
o-delhar» (Rydqvist, Sv. spr. 1.
V. 59).
4. -61 och-lig. Mot flere
sub-stantiviska låneord på -ön svara
adjektiv på -Ug eller -el eller
bådadera. Af t. ex. baron och
reaon bildas baronlig och
reson-lig, af person både personlig och
personel, af nation vanl.
natio-nel, men äfven nationlig (som
ofta förekommer i äldre skrifter,
t. ex. hos Franzén, Tegnér,
Wallin o. Rydqvist).
5. -ig och -lig. Det heter
ansvarig, men försvarlig;
anständig, beständig o. tillständig,
men omständlig (o.
omständlighet; jfr omständighet); artigy
oartig o. vanartig, men munartlig;
enformig o. klotformig, men
formlig o. oformlig; följaktig,
narraktig, skiljaktig o. oskiljaktig, men
föraktlig (jfr följaktligen o. d.);
försigtig o. lungsiktig, men
afsigt-lig; medelmåttig, men måttlig o.
omåttlig; ettårig {enårig),
mångårig, men årlig; språklig, men
frispråkig; öppenhjertig, men
hjert-lig o. s. v. — Märk äfven
kunglig och konungslig, költig och
köttslig, redig och redlig, obotlig
och urbota m. fl. d.
6. Afledningsändelsen -lig må
ej förblandas med adjektivet lik,
när det utgör sammansättningsled.
Ex. Folklig, höstlig, vårlig;
folklik, höstlik, vårlik. Sällskapslik
nyttjas ofta, mindre lämpligt, i
st. f. sällskaplig. Bildlig,
figur-1ig (»ett bildligt uttryckssätt»),
bör skiljas från bildlik, plastisk
(»ett bildlikt ansigte»).
Anm. I äldre skrifter finner
man »majestätlig» i bet.
majestätisk.
7. Flere
adjektiviska.sammansättningsdelar hafva vexlande
stafning.
1. Jämte -fälldi-fäldt, -fällda),
-händ {-händt, -hända), -länd
i-ländt, -lända), -mäld {-mäldt,
-mälda) och -skild (-skildt,
-skilda) nyttjas -fält (-fälta),
-händt i-händta), -ländt{-ländta),
-mält {-mäUa) och -skilt (-skilta).
Jfr samfälld, barhänd, tomhänd,
lågländ, sidländ, anmäld,
be-mäld, lågmäld, enskild o.
särskild.
De förra hafva sitt stöd i
härledningen, betraktas af många
såsom de enda riktiga och äro
för närvarande mest i bruk. De
senare stå deremot i
öfverensstämmelse med det nu mest
gängse uttalet och nyttjades
fordom ofta i skrift. Troligtvis
hfirfva åtminstone -fält, -mält och
-skilt framtiden för sig och torde
icke ens nu för tiden böra
stämplas såsom fel. Pluralformerna
-händta och -ländta se deremot
onekligen afskräckande ut.
2. Jämte -faldig: enfaldig,
tvåfaldig, tusenfaldig, fler faldig,
mångfaldig, förekommer — i
förening med några grundtal —
-faldt (-falt): trefaldt, sjufaldt,
tusenfaldt m. fl.
3. Af några substantiv,
särskildt namnen på vissa
kroppsdelar: finger, hals, hufvud, hår,
käft, lock, mun, näsa, öra m. fl.,
finnas två eller flere olika adjek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
