- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
191

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 141. Om ordens användning och betydelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 191 -

—1632 (icke »från 1611—
1632» 1. »1611 till 1632»);
från kl 10 f m. till kl 3 e. m.
1. kh 10 /. m.—3 e, m. (icke

»från. kl. 10 f. m.—3 e. in.»).

Verbet få nyttjas alltför ofta
i bet. måste, nödgas. Det är
bättre att säg^a: Han måste kämpa
för lifvet än »Han fick kämpa
. . .»

Följe bör ej förvexlas med
följd. Det heter: ett obehagligt
följe, resa med stort följe o. s. v,;
men till (eller i) följd af, hafva
till följd.

För nyttjas ofta oriktigt i st. f.
af. Det heter: Med undantag
af en gubbe hade alla flytt (icke
»med undantag för»). Deremot:
Göra ett undantag för (= till
förmån för) någon. — I
hvardagsspråket plägar »för» nyttjas i
betydelsen »ty». Ex. Han måste
gå, för han har inte råd att åka.
Se vidare under I.

Förfäkta betyder »försvara»,
»kämpa för» (en sak, en rättighet,
en åsigt o. s. v.), men nyttjas
stundom oriktigt i bet. »bestrida»,
»förneka», »kämpa emot».

Förr hänför sig till den
närvarande tiden, och förut (=
dessförinnan) till en förfluten tid.
Ex. Nu är hon frisk; förr var
hon mycket sjuk, 1870 kom han
hem; förut bodde han i Paris,
-^fr 130. 1.

Förtjena nyttjas ofta oriktigt
i negativa satser. I st. f.
»Saken förtjenar ej en så kortfattad
behandling» bör man skrifva:
Saken förtjenar (är värd, är
förtjent af) en utförligare
behandling.

Genom. Se under I,
Helt bör ej nyttjas i bet. »helt
och hållet», »alldeles»,
»fullkomligt», »fullständigt. Ex. Denne
man är helt och hållet upptagen
af vetenskapligt arbete (icke »helt
upptagen»). Han stod fullkomligt
utanför striden (icke »helt
utanför»). Jfr helt ny, helt kry, helt
rask o. s. v., i hvilka uttryck
helt betyder »ganska» eller
»^m-ligen». ’

Hvar och hvart böra noga
åtskiljas. Ex. Jag vet icke hy ar
han fins eller hvart han skall
fara. Jfr 130. 1.

Hvardera och hvarje förvexlas
ganska ofta. Det bör heta: X.
har en ring på hvardera
handen (icke »på hvarje hand»).
Deremot: X, har en ring på
hvarje finger.

Hänledning bör icke användas
i bet. »härledning».

/. Uti öfverskrifter och titlar
finner man ej sällan en djerf
användning af denna preposition:
»Konungen i Norge» = (Unions-)
konungens vistelse i Norge;
»Drottningen i Holland» =
(Svensk-norska) drottningens
besök i H. Sådana förkortningar
böra nyttjas med stor varsamhet.
Jfr På.

I af tes betyder t går afton
(icke »i qväll»).

I och för böra icke nyttjas
tillsammans annat än i de fall,
då hvardera af dessa
prepositio-ner kan ensam utgöra
bestämning till det följande
hufvudordet. Det är riktigt att säga:
verka i och för samhället, men
oriktigt att säga: »resa till sta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free