- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
192

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 141. Om ordens användning och betydelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den i och för uppköp». Det
bör h^^t9:t-Férmyndàren^r haft
mycket besvär för sin pupill {icke
»i och för sin pupill»),

/ och genom samt i och med
förekomma, liksom i och för,
stundom tillsammans, ehuru
endast det ena ordet passar i
sammanhanget. Ex. Genom ett arf
upphjelptes hans ekonomiska
ställning {icke »I och genom ett arf
. ..»). Det bör heta Med {Vid)
Karl XII:s död begynner en
ny, period i /Sveriges historia
{icke »I och med Karl XII:s död
. . .»). — I det samma är i de
allra flesta fall bättre än »i och
med detsamma».

Idkare och idkerska böra icke
nyttjas såsom senare
sammansättningsdelar till andra ord än
abstrakta substantiv, hvilka
utmärka en verksamhet (handel,
näring, studier o. s. v.) och
som kunna utgöra omedelbara
objekt till verbet idka. Orden
näringa-idkare, slöjd-idkare o.
ve-tenskaps-idkare äro riktiga
bildningar; men »bruks-», »fabriks-»,
»färgeri-» och
»schweizeri-id-kare» m. fl. d. måste betraktas
såsom oriktiga.

1 fall kan mycket väl nyttjas
i stället för konjunktionen om,
men får på intet vilkor
användas liktydigt med det indirekta
frågeordet om (= huruvida). Ex.
Fråga om {huruvida) han
kommer i morgon {icke »Fråga i fall
han kommer ...»). Deremot: Jag
akall göra dig en fråga, i fall
{om) du först lof var att svara
uppriktigt.

I mor{g)se betyder i dag på
morgonen {icke »i morgon»).

Ingen {intet, inga) som hälst
(i analogi med »hvilken som
hälst») nyttjas ofta onödigt i
st. f. alls {alldeles, platt, rakt)
ingen, intet slags eller ensamt
ingen. Jfr Någon som hälst*

Inrymma, innefatta, »rymma
uti sig», bör icke (såsom det
danska »indromme») nyttjas i
betydelserna medgifva, tillstå,
vidgå.

Inslå, Man bör ej säga
»inslå (slå in) en väg, en ny bana»
o. s. v., utan beträda (eller slå
in på) en väg {en bana o. s. v.).

Kunna. Infinitiven af detta
och andra synonyma verb
utelemnas stundom obehörigen. Ex.
»För att locka insekter hafva
I somliga växter fått en i ögonen
fallande färg», i st. f. För ati
kunna locka . . .

Kristen, adj., som leder sitt
ursprung från Kristus (»den
I kristna läran»), som bekänner
’ sig till kristendomen (»en kristen
I församling»; jfr subst. kristen),
i bör skiljas från kristlig, värdig
’ en kristen (»en kristlig
begraf-j ning», »ett kristligt äkta
för-i bund»).

i Liksom nyttjas ibland, då
såsom är rätta ordet. Det bör heta:
Gustaf III stod ej, såsom {icke
»liksom») »hattarna» hade gjort, i
fullständigt beroende af
Frankrike.

Liktå förekommer stundom
alldeles oriktigt i betydelsen
liktom.

Litet framträder någon gång,
genom dansk påverkan, i bety-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free