Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 141. Om ordens användning och betydelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ä brydde sig om ingenting,
förrån (icke »tills» 1. »ända
tills») det var för sent.
Deremot: aS’. arbetade, {ända) tills
han stupade.
Upplopp, »tillfällig
folkskock-ning, som gör ordningsmakten
motstånd», må förblandas med
uppror, som alltid innebär ett
försök att ändra eller,
omintetgöra ett förhandenvarande
tillstånd. Ex. På gatan blef helt
hastigt ett upplopp. Gustaf den l:ste
kufvade dalkarlarnas uppror.
Utan är adversativ
konjunktion och må ej sättas i stället
för och. Ex. Han var ej sen
att lyda uppmaningen och gick
straxt med (icke ». .., utan gick
straxt med»). — Utan får ej
häller förblandas med utom. Ex.
Vara utan föda. Tio personer
utom (icke »utan») värden.
Utbyta. Se Byta.
Utbyte har, genom dansk
påverkan (jfr D.»udbytte»), stundom
i- vårt språk onödigtvis användts
i betydelserna vinst, inkomst,
fångst, byte, fördel, resultat. Man
bör. skrifva: Vinsten af arbetet
delades mellan dem, som varit
med .derom. Fångsten under
jag-ten (i st. f. »utbytet af jagten»)
delades mellan jägarna.
Deremot: / utbyte mot en häst fick
han två kor. Jfr Byta.
Utgöra är oriktigt nyttjad t i
följande mening: »Påfven, som
1870 utgjordes af Pius IX,
motsatte sig förslaget». Det bör
heta: Påfvemakten, som 1870
innehades af .. . e. n. d.
Utkomma (komma ut), om
tryckta skrifter, har afseende på
spridningen, men bör ej nyttjas
om tryckningen och ännu
mindre om utarbetandet. Ex.
Professor P:s bok om
nervsjukdomar skrefs redan 1860, men
trycktes först 1866 och utkom ej
i bokhandeln förrän året derpå,
Vilkorlig betyder »beroende
på vilkor», men nyttjas stundom
oriktigt i betydelsen »godtycklig»
(T. »willkürlich»).
Villfara. Såsom objekt till
detta ord användas »begäran»,
»bön», »åstundan», önskan o. d ,
men icke ord, som beteckna
personer. Det heter gå en persons
önskan till mötes, tjejia någon
o. s. v. (icke »villfara en
bedjande» e. d.).
Vill veta, i sådana uttryck
som »tidningen vill veta», »ett
telegram vill veta», bör undvikas.
Det är vida bättre att säga:
Tidningen uppgifver (påstår,
tror sig veta); Ett telegram
om-förmäler e. d. Jfr Han vill
(önskar) veta sanningen.
Vinning är oriktigt nyttjadt i
uttrycken »göra sig vinning om»
och »lägga sig vinning om».
Det heter göra sig (lägga sig)
vinn om.
Väsende, varelse, pl. väsenden,
bör skiljas från väsen, buller,
oväsen.
Årsäll (Fornn. »årsæll»)
betyder ursprungligen och rätteligen
»välsignad med goda år», »säll
genom god årsväxt», icke
»välsignad med en hög ålder». Jfr
fridsäll, lycklig derigenom att
fred råder, och vänsäll, lycklig
derigenom att man har sanna
vänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
