Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Raskol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörde till deras heliga religion. Att t. ex.
bära helskägg, detta urgamla ryska bruk, har
genom vanan blifvit så heligt, att hvarje
afvikelse derifrån anses fördömlig. Hör hvad en
patriark i Moskwa säger härom: »Hvar skola
de som raka sin haka befinna sig vid den
yttersta domen? Bland de trogna, prydda med
sitt skägg, eller bland de skägglöse kättarne?»
Det är ju också allmänt kändt, hurusom, då
Peter den Store påbjöd att alt skägg skulle
afrakas, ett hårdnackadt motstånd uppstod,
hvilket kulminerade i »skäggupproret» i
Astrakhan. Detta ifriga fasthållande vid det gamla
behöfver ej med nödvändighet innebära någon
utomordentlig religiositet. Så länge alt gick sin
jemna gång, voro hvarken prester eller lekmän
särdeles noga med att iakttaga de religiösa
ceremonierna. De gingo ej till kyrkan utom
vid större fester; kyrkorna stodo tomma, och
både lekmän och prester lefde i dryckenskap
och lösaktighet. Ingen predikan hölls, utom
då patriarken någon gång höll ett kort tal.
Men då något nytt inträffade, en minsta
afvikelse från det gamla, då vaknade fanatismen
och protesterade mot nyheterna.
Denna protest, denna begynnande
separatistiska rörelse, skulle man vid första påseende
vilja känneteckna såsom konservativ — det
var ju en protest mot afvikelser från det gamla
— men om man närmare betraktar den, finner
man, att den, i stället för reaktionär, var ett
vigtigt steg framåt i det ryska folkets andliga
utveckling. Om också protesten gälde
obetydligheter, innebar den dock en vigtig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
