- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
97

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström With: Nils Jacobsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Där var ock landsens sed och manér, att de uti den svåra
hettan drucko över[1] måltiden starkt franskt brännevin men
emellan måltiderne glödgat brännevin, igenom vilket den
ena hettan skulle av den andra fördriven varda, som är
ock itt probatum recept[2] därföre, släcker ock bättre samt
hälsosammare törsten, än som något dricka göra kan, när
man är mycket varm och illa torstig. Dock uti all ting
är måtteligheten en dygd, som vill vara aktat och
observerader.

Ett slags bröd var där ock, som brukades för det gemena
folket, uti store, vide kakur, dock mycket tynnt[3] bakat av
ett slags rötter, som där på ön växa, vilket bröd kallas
cassava, ser vitt ut innan som mjölk och smakar något
torrt men kan väl gå till för hunger skull att hålla livet
uppe med, där man i nödfall ej annat hade.

Förtattaren tror sig möta satan själv i form av ett hemskt
odjur.



En dag tog jag mig före att marschera och bese de
engelskes plantagier där i Sancte Christopher och var rätt
allena. När jag nu kom ytterst i plantagierne, var jag
något förveten vidare vilja mig omse, tog alltså min marsch
in åt bousgagierne ett tämmeligit drygt stycke bort. Som
jag nu bäst där uti min härlighet spasserade, kom där ett
vederstyggeligit och fasligit djur, som kallas Hagedia, uti
skapnaden som en fyrfota, så hög som den största
mjödhund[4], var rätt himmelsblå på ryggen och blodröd under
buken, med en lång och bred rumpa, som släpade på
marken. Den var också himmelsblå ovanpå och blodröd under,
hade ett långt, stort huvud, blått ovanpå och rött under
hakan, grymme och faslige ögon, stor lång käfta med store,
långe och vite tänder, en stor, lång tunga, som hängde
utur mun och fläktade likasom på hundarne, när de äro

[1] under
[2] beprövat läkemedel
[3] tunnt
[4] vinthund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resanyasv/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free