- Project Runeberg -  Svensk Rättstafnings-Lära /
Kap. II. Konsonant-Ljudens Teckning

(1829) [MARC] [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist - Tema: Reference, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

KAP. II.

Konsonant-Ljudens Teckning.

Dessa Ljud äro: b, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, r, s, t, och v, hvilka förekomma dels enkla, dels dubbla.

1 §. Enkla Konsonant-Ljudens Teckning.

Regel 6.

Ljuden af enkelt b, d, f, g *), h, l, m , n, p, r, t tecknas med bokstäfverne b, d, f, g *), h, l, m , n, p, r, t.

Denna stafning, såsom alldeles naturlig, behöver ingen särskild öfning här.

*) Med detta, såsom ljud, menas aldrig je-ljud, utan ghe-ljud.

Undantag från Reg. 6.

I några från utländska Språk komna ord tecknas, enligt ett ännu öfvervägande Bruk, f-ljudet med v, och t-ljudet med th.

Skrif-öfning.

Herr von Mukel spelar viol och violoncell bra. Han har tillika goda kunskaper i theologi. Han älskar violblommor och dricker mycket the.

Regel 7.

je-ljudet tecknas på fem följande sätt:

= 1. Det tecknas med g

a. framför vokal-ljuden e, i, y, ä, ö.

Skrif-öfning.

Genom gemensamt arbete genomtränger man gerna svåra ämnen. Man ger sig icke, man upptäcker genvägar och går gerad på sitt ämne. Man arbetar gesvindt, sakerna få en ny gestalt. Detta är utan gensägelse det angenämaste sättet. - En girig man gillar inga utgifter; han gissar, att allt sådant är onödigt. Han är ogin. - Förgäfves begär man, att han skall gynna någon, genom att bortgifva något af sina gyllene skatter. Han begynner då gyckla eller gäspa och svarar ingenting. - Han går bort och gömmer sig bland sina hopgyttrade sedelpackor. Der gör han sig glad, och andras lidande gäller för honom såsom intet.

Undantag

Je-ljudet, ehuru framför e, i, ä och ö, tecknas ej med g, utan med j, i de ord, som äro utmärkte i följande

Skrif-öfning.

Jägaren Jöns jägtar och far jemnt efter en järf, i hvilken han en gång stuckit sitt jern. Nu jämrar han sig öfver, att järfven kommit undan i den gyttjiga trakten. Jöns har kropp som en jätte, men är ängslig.

Märk. Hit höra också några utländska ord, som brukas i Svenskan, såsom Adjektif, Objekt, Subjekt.

b. näst efter ljuden l och r i Nomina, der Je-ljudet hör till grundstafvelsen.

Skrif-öfning.

I dag är helg. - Kom icke vid talg, när du är snygg. - Har du ondt i ditt svalg? Du grinar som om du vore arg. Ditt ansigte har deraf en stygg färg. Var god, var glad och utan sorg. - Fiender plågade borgerskapet med afgifter. Många borgare flydde bort till skogar och berg.

= 2. Det tecknas med gj i trenne ord (Gjorda, Gjord (af Göra) och Gjuta), samt i alla, som höra till dem *).

Skrif-öfning.

Han gjorde en bukgjord och dermed omgjordade han sin häst. - Derefter red han till gjuteriet, för att låta gjuta en gryta åt sig.
*) Den Anmärkning göres en gång för alla, att när vissa ord äro till stafsättet upptagne i en Regel eller Skrif-öfning, så stafvas alla andra ord, som tillhöra dem (i böjningar, härledningar o. s. v.) på samma sätt, i de afseenden, som frågan angår.

= 3. Det tecknas med hj i de ord, som äro utmärkte i följande

Skrif-öfning

Hjelten satte hjelmen på sin hjessa ofvanpå hjernan. Han slog ihjäl fienden och hjelpte sina vänner, till stor fröjd för deras hjertan. - Ett arbetshjon vallade fårahjorden i skogen, och plockade hjortron emellanåt. Då kom en hjort springandes, och en hjerpe flög förbi. - Hjuldon brukas om sommaren, men julklappar om vintern.

= 4. Det tecknas med lj i de ord, som äro utmärkte i följande

Skrif-öfning.

Ett vackert ljus är ljuft för ögat. Ett ljufligt ljud behagar örat. Ljumt vatten är oangenämt att dricka. Ännu oangenämare är en ljum själ att lära känna. En lögnare ljuger så länge tills ingen tror honom. Ljung växer på heden. Åskans ljungeld ljungar fram mellan molnen. Ljumsken är en kroppsdel. En mördare ljuter döden till straff.

= 5. Det tecknas med j i alla öfriga fall.

Skrif-öfning.

Johan jagar just flinkt. - Juden Julius kom till oss med en juvel i Juni månad. Jag köpte juvelen af honom, för att gifva jungfru Justina till julklapp.

Regel 8.

K*)-ljudet tecknas på tre sätt:
*) Märk, att här blott är frågan om enkelt k-ljud.

= 1. Det tecknas med ch i några från utländska Språk tagne Ord, af hvilka de mest brukliga finnas i följande

Skrif-öfning.

Archiatern kom in i archivet för att se efter några papper. Han fann der allti ett chaos. - Orchestern spelade en choral, som gaf echo i Salen, så att alla Architekter förundrades. - Christendom är namnet på vår heliga religion.

= 2. Det tecknas alltid med q framför v-ljudet.

Skrif-öfning.

En qvick qvinna röck en qvist ur sin qvast och qväste dermed barnet, innan det började gråta. Det gjorde barnet något qval, att ej få skrika ut. Det började i stället qvida och smått qvittra, likt en fågel.

= 3. Det tecknas i öfriga fall med k. *)

*) Några Namn (såsom Carl, Clas) hafva k-ljudet ännu med c.

Skrif-öfning.

Karlen kom skrikandes. Kappan flög omkring honom. Det var en kusk. Hans åkdon hade blifvit kullkastadt. Kamparne hade blifvit skrämda af några kulliga kor, som gjort krumsprång vid en knut, och krånglat på ett konstigt sätt.

Regel 9.

S-ljudet tecknas på följande tre sätt:

= 1. Det tecknas med c framför vokalljuden e, i och y i åtskilliga från främmande språk komne ord, som der hafva c. - Några af dessa ord äro upptagne i följande

Skrif-öfning.

Officerarens dödsfall notificerades. Vid begrafningen var mycken ceremoni och stor procession. Denne man var i lifstiden mycket kriticerad, och hade haft svårt att avancera. Han hade slutligen måst cedera, och hans cession var betydlig; hans fordringsegare fingo blott tio procent. Han arbetade sedan i civila ämnen, brukade advocera och utförde flera processer. Slutligen blef han sjuk, fick många recidiv af frossan, nyttjade mycken medicin och köpte recepter af en Medicine-Licentiat. Det oaktadt dog han. Hans vänner mindes honom efter döden, de kommunicerade sig sins emellan, och publicerade offentligt, att de i stora Societetssalen ville gifva en koncert, hvaraf Officierarens arfvingar skulle erhålla recett. Derigenom inbragtes en stor summa penningar. Ett präktigt graföl hölls. - Till hans ära målades en tafla. I dess centrum stod ett citadell och der bredvid soldater, som exercerade. I ena hörnet af taflan voro cirklar och cylindrar afritade. En gosse stod och multiplicerade decimaler. Detta skulle på taflan föreställa, att den aflidne officeraren haft kunskaper. På ett annat ställe af taflan såg man hans graf. Der bredvid stodo cypresser, hyacinter och cedrar.

= 2. Det tecknas med z i några från främmande Språk komne ord, som der hafva z. De fleste, som ännu så skrifvas i Svenskan, äro upptagne i följande

Skrif-öfning.

Zebra-hästen omtalas i Zoologien. Den lefver mest i varma zonen, eller zodiakal-länderna. - Zibetkatten är också ett djur, men zinnober är en färg, zefir en vind, zittra ett instrument, och zink en metall. - Zenit är ett namn på högsta punkten af himmelen, öfver våra hufvuden. Horizont kallas den yttersta syngränsen på jordytan. - Lazarett kallas sjukhus *).
*) Ordet Kanzli har ej ännu fått något stadgadt stafsätt. Man finner ömsom Cancelli, Cancellie, Cantzli, Kantzli, Kanzli, Kansli. Det sista Stafsättet är enligast med Uttalet; det första rättast, efter ordets Ursprung.

= 3. Det tecknas i öfriga fall med s.

Skrif-öfning.

Sitt stilla och lyss, så skall du få höra siskan sjunga. Snart slår hon en drill igen. Syster Sara satt och spann. Så snart hon slutat spinna, börjades hennes sysslor i hushållet. Hon lemnade sax, synål och silke åt en af sina syskon. Derpå sprang hon till skafferiet efter sviskon, russin och sylt, som skulle ss i soppan **).
**) I några vissa utländska ännu i Svenskan brukliga ord tecknas S-ljudet äfven med Cz, Ps och Sc. Sådene ord äro Czar, Psalm, Psilander (m. fl. namn af samma slag), Psykologi, Scen, Scepter. Men fullkomligt rätt uttalade hafva dessa ord icke S-ljud, och höra således egentligen icke hit.

Regel 10.

= 1. V-ljudet tecknas med f, när detsamma förekommer i slutet af ord och stafvelser: och, om efter V-ljudet ett Vokalljud i samma ord följer, så insättes ett v emellan f och detta Vokal-ljud *).

Skrif-öfning.

En sparf satt på en graf. Då kom en räf. Sparfven blef rädd för räfven och flög ifrån grafven. - Förgäfves öfvar du dig att skrifva rätt, om du ej hafver en klar kunskap om Stafning. - En slaf seglade på ett haf med sin herre. Herren gaf honom friheten. Af glädje öfver denna gåfva, blef slafven så yr, att han snafvade och föll i hafvet.
*) Härmed må ej förblandas de ord, som icke hafva sjelfva V-ljudet i slutet af en stafvelse, utan i början af nästa stafvelse, ehuru detta vid ett hastigt uttal ej genast tydligt urskiljes; såsom e-vig, Lo-visa, E-va, all-var, ar-vode, hel-vete o. s. v. I dem bör följaktligen ej sättas F. - Hit höra ett stort antal från främmande språk komne ord, såsom gra-vera, ha-veri, ju-vel, kla-ver, kra-vel, la-va, la-vendel, la-vera, le-verera, pri-vat, pro-viant, ser-vis. Det är endast genom ett fullkomligt rätt uttal, som lärjungen kan erhålla en bestämd skillnad emellan dessa ord, och dem, som höra till Regeln.

= 2. V-ljudet tecknas med hv i de ord, som äro upptagne och utmärkte i följande

Skrif-öfning.

Hvadan kommer du? hvad tänker du göra i detta hvalf? Jag ser, att du bär en hval strömming. Hvar har du fått den? hvarföre kommer du hit med den? Hvem har bedt dig derom? Jag vill hvarken hafva strömming, eller någon annan fisk. Hvarje sådan mat är mig obehaglig. Hvilken, som vill, må åta den, men icke jag. Gå hvart du vill, men kom icke hit ett hvarf till.

Hvässa knifven, så att den blir hvass. Slipa äfven lien, så att du dermed kan afskära vassen på stranden. Är lien då ännu tillräckligt hvass, så gå ut på åkern och skär hvete. Men akta dig för ormarna, som hväsa emellan de hvita sötblomsterna och hvenen på åkern bland hvetet. Kom tillbakas, när jag hvisslar åt dig, så skall du då få hvila dig. - Hvi slår du benen i kors, och går som i en hvirfvel? - En fru hviskade åt sin piga, och sade: tag hit viskan. - I hafvet gå hvalfiskar, och öfver hviner stormen.

= 3. V-ljudet tecknas i öfriga fall med v.

Skrif-öfning.

Vargen var vild och heden vidlyftig. Vi vaktade oss, att vandra vägen åt vestra väderstrecket, derifrån varglätet hördes. - Vinden vräkte vågorna väldigt mot skeppet; det tog läck. Våra varor ville vi väl vältra undan vattnet; men det var omöjligt. De skämdes, och vi vänta ingen stor vinst af dem.

2 §. Dubbla Konsonant-ljuds Teckning.

A.

Dubbla Konsonantljud, som äro sammansatta af olika ljud. - Dessa äro Sch-, Tje-, Tsi- och Äcks-ljuden.

Regel 11.

Sch-ljudet tecknas med sj, stj, sch, si, ti, ge, j, ch, sk och skj, på följande sätt:

= 1. Med sj i början af de ord, som äro upptagne i följande

Skrif-öfning.

Jägaren hade sju dvärgar, som han sände på jagt. Men då de, fem gånger efter hvarann, misslyckades, så gick han sjelf den sjette gången. Han närmade sig sjön för att skjuta själar. Han började sjunga för att hålla sig munter i sin själ. Men när han kom till stranden, såg han, att båten sjunkit, så att han ej kunde ro ut. Då blef han så ledsen och förargad, att han kände sig sjuk. Bloden började sjuda i hans ådror, såsom vatten sjuder i en gryta. Derpå blef han åter kall, och kände sig så frusen, att han måste sätta på sig sin sjupp-skinns-pels, och såg ut som en sjåp.

= 2. Med stj i de ord, som äro upptagne i följande

Skrif-öfning.

Himmelen har stjernor, blommorna stjelkar och fåglarna stjertar. - De, som stjäla, stjelpa sig derigenom i förderf.

= 3. Med sch, si, ti (i ändelserna sion och tion), ge, j och ch, uti åtskilliga från främmande Språk införda ord; af hvilka de i Svenskan mest brukliga äro upptagne och utmärkte i följande

Skrif-öfning.

En man kom ridandes på en schäck, hvilken hade ett vackert schabrak. Mannen sjelf hade stora mustascher, och en musch på hakan, svart som tusch: han bar en kapprock af schagg med foder af scharlakans-röd schalong, inga kaloscher på fötterna, men en fruntimmers-schal om halsen, knuten som en halsduk, och schatterad med flere färger. Han red fram till en nisch af muren, nära till der breschen var gjord. Det blåstes en marsch, när han kom. Han medförde en depesch, af innehåll, att vår General skulle straffas för den schism han uppväckt i krigshären, och genast afföras till schavotten. När denna underrättelse ankom, hade Generalen nyss tagit dusch; nu satt han just och spelade schack, hvarunder han emellanåt än åt schampinioner, än läste på en affisch, än tittade på en schamplun, än kastade med några spel-fischer. Man kan tänka huru bestört han blef öfver den ankomna underrättelsen: han bleknade i ansigtet, och liknade i sin uppsyn ett får, nyss kommet ifrån schäferiet. Han for bort i schäs, och medtog sitt schatull. Hela hären ropade efter honom: schas! - När han kom på berget, stjelpte han i ett gammalt schackt, och slog ihjäl sig.

För att uträtta mina göromål i Staden, hade jag en kommissionär, som väl till professionen var militär, men nu hade fått permission. Han älskade med passion affärer, och var derföre passande för mina kommissioner. Han kunde äfven skrifva recensioner, och hade visioner.

Samma man hade gjort en invention, att på nytt sätt verkställa illumination. Han ville häruti gifva lektioner åt Fyrverkare, mot billig kondition, och sade sig skola göra revolution i hela deras konst. Jag gaf honom då den instruktion, att han, för att göra sin sak känd, borde göra introduktion inför hela nationen medelst en präktig transparent.

Han var ej utan geni. Han hade skrifvit en tragedi, och dessutom böcker om Orangerier, om Ingeniörvettenskapen och om Tacklage. Han kunde voltigera, föra hästar i manege, koka gelé, göra bandager, anlägga plantager och banda fastager. Han hade fordom varit page, men var nu sergeant och uppsyningsman vid en lastage-plats. Jag såg honom första gången i en Opera-loge; andra gången mötte jag honom såsom passagerare på ett ångfartyg.

Han hade ingen jalusi öfver andras projekter. Hans ansigte var platt, som bilden på en spel-jetton. Bland blommor tyckte han mest om jasminer.

Egentligen var han en charlatan, och dugde ej till chef för något företag. Han skröt af att förstå chiffer, kunna göra krachaner, machiner och upplösa charader. Han tålde lätt chikaner. Hans fru hette Charlotte.

= 4. I öfriga fall tecknas detta ljud med sk framför Vokal-ljuden e, i, y, ä, ö; med skj framför o och u; med ssj framför a i ändelser; samt annars alltid med sch.

Skrif-öfning.

Se hvilket sken på himmelen. - Uträtta ditt ärende med besked. Skefva ej med ögonen. - Färgerna skifta på detta sidentyg, så att det skimrar för ögonen. Ett sådant tyg vore en skön skänk, att gifva din syster. Det är skäl att köpa det, så vida det ej är förlegadt och skört. Skyarna äro mörka i dag. Få se, om det ej kommer regn på säden i våra skylar.

En skjuts-bonde stod i skjort-ärmarne, och tänkte skjuta ut sin kärra ur skjulet.

Smeden stod och hässjade framför sin ässja. Fiskaren bar sin ryssja. När han kom hem, vyssjade hustrun barnet.

Kusken gaf hästarne pisk. Klatsch sade det. Husch, hvad de sprungo.

Märk. Sch-ljudet tecknas med sk äfven framför a i orden menniska och marskalk, samt framför o i menniskor.

Regel 12.

Tje-ljudet tecknas på två sätt:

= 1. Det tecknas med tj i de ord, som äro utmärkte i följande

Skrif-öfning.

En herre hade ett tjog tjocka tjenare. Någre af dem skulle gå att jaga tjäder. På vägen sågo de en tjur, som var tjdrad, och som började tjuta, när han blef dem varse. - En tjuf hade i en skog uppbyggt ett tjäll åt sig, och öfverstrukit det med tjära, för att göra det tätt emot regn. Tjugu bönder kommo till skogen, och blefvo förtjuste, att finna tjufven och få fånga honom. Ty han hade gjort dem mycken skada.

= 2. Det tecknas för öfrigt med k, och i ett enda ord (kjortel) med kj.

Skrif-öfning.

Kedjan brast. - Det är muntert, att spela keglor. - Man umgås ogerna med kinkigt folk. - Nyckeln till kistan har kommit bort. - Det var kyligt i kyrkan. - Bredvid källan växer hassel, hvaraf man kan göra sig goda käppar. - I år lär det blifva godt köp på kött. - En granne gick i en randig kjortel.

Regel 13.

Tsi-ljudet tecknas med ti.

Det förekommer uti ett antal från utländska språk införde ord. Några af de brukligaste finnas i följande

Skrif-öfning.

En Medicine-Licentiat erhöll ett betydligt årligt grantial, emedan han hade botat en förnäm patient. - Jag vill icke säga Licentiatens namn, men initial-bokstafven var X. - Patienten hade varit en Justitie-Borgmästare. Han hade förr haft många aktier i Göta-kanal-bolag. Om man är en förståndig Penninge-Negotiatör, så kan det vara godt nog, att skaffa sig aktier.

Regel 14.

Äcks-ljudet tecknas med ks, cks, gs, och x, på följande sätt:

= 1. Det tecknas med ks, cks och gs i sådana ord, som tillhöra andra ord, hvilka tydligen hafva k, ck och g i deras Stafningssätt.

Skrif-öfning.

Man tror att Riksens Ständer skola samlas till Riksdag. - Se på denna Kocks blickar, när han står framför sin Köks-spis i köket. Hans blicks häftighet liknar elden, som blossar i spisen. Han springer omkring åt alla håll, liksom myrorna kring deras stacks område. Han är högst ifrig. När han har köttet framför sig, skulle man tro honom vara en vild Slags-kämpe, eller en krigsman, så hugger han och sticker. Tala ej till honom, ty han sticks med sina ord lika mycket, som med sin gaffel. Oupphörligt höres hans skoklacks buller mot golfvet, och sina bytt-locks öppnande verkställer han icke tyst. Hans förkläde är så söndrigt, att derpå är ingen lags-vån. Intet är honom rätt i lag, och ingen kan göra honom till lags. (Märk, att detta ord rättast icke bör höras såsom lax, ehuru det så låter i hastigt uttal). - Ett lacks godhet består uti, att länge hålla eld och vara flytande, när man lackar dermed. Det är klokare, att gifva några riksdaler mera, och få en god vara, än att snålas i smått, och skada sig i stort.

Märk:BlickstillhörBlick.
Lacks - Lack.
Högst - Hög.
Kocks - Kock.
Köks-spis - Kök.
Krigsman - Krig.
Riksens - Rike
Riks-dag - - o. s. v.

= 2. Det tecknas med x i sådana ord, som icke tillhöra andra ord med k, ck eller g.

Skrif-öfning.

Lax är merendels dyrare än braxen. - En skräddare behöfver sax och vax. - Gräset har upphört att växa på ängen, sedan oxarne släpptes dit att beta. - Gå strax och vexla dessa penningar i boden. - Det blixtrade i molnen, under det att en vedhuggare stod i skogen. Han ärnade hugga ned ett träd. I samma ögonblick kom en blixt och slog yxan ur hans hand. - En höna såg en hök. Då började hon flaxa med vingarne och betäckte sina kycklingar dermed.

Märk: I några från främmande Språk tagne ord tecknas x-ljudet med cc. Sådana ord äro accent, acceptera, accessit, accis.

B.

Dubbla konsonant-ljud, som äro sammansatte af lika ljud.

Dessa tecknas dels med enkel, dels med dubbel konsonant, såsom i efterföljande tvenne Reglor finnes utsatt.

Regel 15.

Dubbelt konsonant-ljud, sammansatt af lika ljud, tecknas med enkel konsonant i fem fall.

= 1. Dubbelt konsonant-ljud tecknas med enkel konsonant, när detta ljud efterföljes af en annan konsonant i samma Grundstafvelse

Skrif-öfning.

Myntet glänser starkt mot solen. - Folket hastar till torget. Derifrån skynda sig alla ut på ängen. Man springer och dansar kring Majstängerna, som blänka i luften med sina många granna band och lustiga prydnader.

Härtill kommer

a. Neutrer af sådana Adjekt., som i mask. slutas med nn eller dd, t. ex. sant af sann, klädt af klädd. I dem tecknas det dubbla konsonant-ljudet enkelt, såsom efterföljdt af en annan konsonant, ehuru denna sista konsonant icke tillhör grundstafvelsen.

Skrif-öfning.

Det är sant, att barnet i dag borde hafva varit klädt mera grant, efter det är barnbal.

b. Neutrer af sådana Part. Pass., som i mask. redan hafva tre konsonanter t. ex. byggd, ställd, i Neutr. bygdt, stäldt. - I dem tecknas det dubbla konsonant-ljudet enkelt, såsom efterföljdt af andra konsonanter, ehuru dessa sista icke tillhöra grundstafvelsen.

Skrif-öfning.

Timret har blifvit fäldt, och utstäldt att torka. När huset deraf blifvit uppbygdt, skall jag bjuda dig in deruti. Du skall då äfven få smaka det öl, som blifvit brygdt.

= 2. Dubbelt konsonant-ljud tecknas med enkel konsonant, när detta ljud förekommer i en kort stafändelse af ett flerstafvigt ord, vare sig inuti ordet eller vid dess slut.

Skrif-öfning.

Min bror är utan medel, och lefver i uselhet. Han äter sig sällan mätt, om lyckan eller händelsen ej gör, att han blir bjuden till främmande hos någon välvillig person. Visserligen händer det några gånger i hvar månad. Men, hvad förslår det för en frisk mages mättnad? Lefnaden blir tung under sådana villkor.

= 3. Dubbla ljudet af je tecknas enkelt med j.

Skrif-öfning.

Aj! släpp mig strax! - Böj vaxet, medan det är mjukt. - Väj undan för oxen! han höjer hufvudet, han är vred; det dröjer ej, förrän han kommer efter dig, och kör sina horn in i din sida.

= 4. Dubbelt ljudande m tecknas med enkelt m i följande fall:

a. När det dubbelt ljudande m ej efterföljes af något vokal-ljud i samma ord.

b. Äfven när det dubbelt ljudande m i ordet efterföljes af ett vokal-ljud; men den delen af ordet, som här efterföljer m-ljudet, i sig sjelf är ett eget ord, ehuru sammanbundet med den förra delen af det ifrågavarande ordet.

c.I ordet dom, döma, och alla ord, der de förekomma, tecknas det dubbla m-ljudet enkelt.

Skrif-öfning.

Om du tänker för mycket på din gom, och låter sparsamheten falla i glömska, samt ditt förstånd får somna, så kommer fattigdomen öfver dig, som en gam slår ner pä ett lam. Du blir förstörd. Glöm ej, att dina samlade rikedomar taga slut, om du skämmer bort dig genom vällefnad, lemnar allt åt slumpen, och ej nyttjar ditt omdöme.

Kör hemåt med bomullen framom knuten af det till hälften nedramlade dammiga lidret. Längre fram kommer du till en dam. Kom då ihåg, att köra försigtigt; bär dig icke dumt åt, så att ditt lass faller omkull ned i dammen.

= 5. Dubbelt ljudande n tecknas med enkelt n, utom i de till =1 hörande fall, äfven i följande händelser:

a. I dessa ord: min, din, sin, in, en, sen (sedan), men, den, sven, än, igen, vän, man, män, han, hon, kan, an, mun, kun(göra): antingen de förekomma ensamme, eller i sammansättning. Likväl, om det dubbla n-ljudet i dessa ord efterföljes af vokal-ljud, så tecknas n dubbelt.

b. I verbal-former, der det dubbla n-ljudet efterföljes af ett annat konsonant-ljud.

Skrif-öfning.

Minn, om du kände den vänskap, manliga trofasthet och anspråkslöshet, som Sven eger, så kunde du ej annat än älska honom. Men kanske hans beskaffenhet ej är nog känd af dig. Han är en man, som aldrig öppnar sin mun, för att låta en annan veta, eller inhemta kunskap om hans egenskaper. Ändra derföre din föreställning om honom, ty hon är falsk. Tag igen ditt omdöme, sen du fått höra huru förhållandet är.

Regel 16.

I alla öfriga fall tecknas detta dubbla konsonant-ljud med dubbel (tvåskrifven) konsonant af samma slag.

Skrif-öfning.

Jag trodde, att jag hade två nya hattar, men jag fann till min förundran, att jag hade blott en. Detta skulle annars hafva varit ett lappri; men nu var det värre, ty min granne ville hålla bröllop åt sin dotter, och hade fått mitt tillstånd, att låna min ena hatt dervid. Nu blef han narrad.

Märk vid denna Regel:

= 1. Dubbelt k-ljud tecknas aldrig med kk, utan

a. Med g i de ord, som höra till andra ord, hvilka tydligen hafva g.

Skrif-öfning.

Jag har bragt hit den hunden, som lagt sig för dörren. Jag gaf honom ett dugtigt rapp såsom du sagt mig, att jag skulle göra. Han svigtade dervid, och förlorade nästan andedrägten. Men han repade sig snart, ty han är af ett högst starkt slägte. - När du går på jagt, skall du hafva insigt i fåglarnes flygt och läten. Eljest lyckas du ej. I detta, som i allt annat, måste man vara klok och försigtig, för att rätt fylla sin pligt. Man har annars ingen magt att utföra sin sak.

b. Med ch i ett ord: och - samt

c. Med ck i alla öfriga fall.

Skrif-öfning.

Jag fick läsa ett stycke i dessa tryckta böcker, och suckade dervid. Ack! der omtalades en mycket sorglig händelse. En stackars lackfabrikör gick i en vacker skogsbacke. Han hade gjort ackord med en bleckslagare, att lemna honom lack. Han ville vara ackurat, och gick ut till landet, der han bodde. På vägen i skogen kom en snickares hundracka, och bet lackfabrikören i jackan. Då vände han sig så hastigt om, att han föll omkull och bröt benen af sig. Han kunde då icke gå. Icke heller hade han någon att skicka efter hjelp. Så satt han i backen, tills bleckslagarens flicka kom ut i skogen. Hon sjöng och ackompanjerade sig derunder på en zittra, som hon bar. När hon fick se fabrikören sitta med sitt lack i näfven, begynte hon gråta. Han gret också.

= 2. Dubbelt t-ljud tecknas ej med tt, utan med dt i Neutrer af sådana Adjektifver och Part. Pass., som i Mask. hafva d eller dd.

Skrif-öfning.

Jag tycker väl om, att ditt plank är rödt, men det är likväl fult, emedan det står snedt. Det vore bäst, att du finge det såldt. Men jag fruktar, att ingen vill köpa det, sedan det blifvit besedt. - Jag har sett ett barn, som förut blifvit sedt af dig. - Han har gjort ett brott, som förr af ingen blifvit gjordt. - Du har ställt ett bord på högra sidan, som förut varit stäldt på den venstra.

Project Runeberg, Sat Dec 15 18:52:20 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rettstaf/kap2.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free