KAP. II.
Konsonant-Ljudens Teckning.
Dessa Ljud äro: b, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, r, s, t, och v,
hvilka förekomma dels enkla, dels dubbla.
1 §. Enkla Konsonant-Ljudens
Teckning.
Regel 6.
Ljuden af enkelt b, d, f, g *), h, l, m , n, p,
r, t tecknas med bokstäfverne b, d, f, g
*), h, l, m , n, p, r, t.
Denna stafning, såsom alldeles naturlig, behöver ingen särskild
öfning här.
*) Med detta, såsom ljud, menas aldrig je-ljud, utan
ghe-ljud.
Undantag från Reg. 6.
I några från utländska Språk komna ord tecknas, enligt ett ännu
öfvervägande Bruk, f-ljudet med v,
och t-ljudet med th.
Skrif-öfning.
Herr von Mukel spelar viol och violoncell
bra. Han har tillika goda kunskaper i theologi. Han älskar
violblommor och dricker mycket the.
Regel 7.
je-ljudet tecknas på fem följande sätt:
= 1.
Det tecknas med g
a. framför vokal-ljuden e, i, y, ä, ö.
Skrif-öfning.
Genom gemensamt arbete genomtränger man
gerna svåra ämnen. Man ger sig icke, man upptäcker
genvägar och går gerad på sitt ämne. Man arbetar
gesvindt, sakerna få en ny gestalt. Detta är utan
gensägelse det angenämaste sättet. - En girig man
gillar inga utgifter; han gissar, att allt sådant
är onödigt. Han är ogin. - Förgäfves begär man,
att han skall gynna någon, genom att bortgifva
något af sina gyllene skatter. Han begynner då
gyckla eller gäspa och svarar ingenting. - Han går bort
och gömmer sig bland sina hopgyttrade sedelpackor. Der
gör han sig glad, och andras lidande gäller för honom
såsom intet.
Undantag
Je-ljudet, ehuru framför e,
i, ä och ö, tecknas ej med
g, utan med j, i
de ord, som äro utmärkte i följande
Skrif-öfning.
Jägaren Jöns jägtar och far jemnt efter en
järf, i hvilken han en gång stuckit sitt jern. Nu
jämrar han sig öfver, att järfven kommit undan i den
gyttjiga trakten. Jöns har kropp som en jätte,
men är ängslig.
Märk. Hit höra också några utländska ord, som brukas i
Svenskan, såsom Adjektif, Objekt, Subjekt.
b. näst efter ljuden l och r i Nomina,
der Je-ljudet hör till
grundstafvelsen.
Skrif-öfning.
I dag är helg. - Kom icke vid talg, när du är snygg. -
Har du ondt i ditt svalg? Du grinar som om du vore
arg. Ditt ansigte har deraf en stygg färg. Var god, var
glad och utan sorg. - Fiender plågade borgerskapet med
afgifter. Många borgare flydde bort till skogar och
berg.
= 2.
Det tecknas med gj i trenne ord
(Gjorda, Gjord (af Göra) och Gjuta), samt i alla, som
höra till dem *).
Skrif-öfning.
Han gjorde en bukgjord och dermed omgjordade han
sin häst. - Derefter red han till gjuteriet, för att låta
gjuta en gryta åt sig.
*) Den Anmärkning göres en gång för alla, att när vissa ord äro
till stafsättet upptagne i en Regel eller Skrif-öfning, så stafvas
alla andra ord, som tillhöra dem (i böjningar, härledningar
o. s. v.) på samma sätt, i de afseenden, som frågan angår.
= 3.
Det tecknas med hj i de ord, som äro
utmärkte i följande
Skrif-öfning
Hjelten satte hjelmen på sin hjessa ofvanpå
hjernan. Han slog ihjäl fienden och hjelpte sina
vänner, till stor fröjd för deras hjertan. - Ett
arbetshjon vallade fårahjorden i skogen, och plockade
hjortron emellanåt. Då kom en hjort springandes, och en
hjerpe flög förbi. - Hjuldon brukas om sommaren, men
julklappar om vintern.
= 4.
Det tecknas med lj i de ord, som äro
utmärkte i följande
Skrif-öfning.
Ett vackert ljus är ljuft för ögat. Ett ljufligt
ljud behagar örat. Ljumt vatten är oangenämt att
dricka. Ännu oangenämare är en ljum själ att lära känna. En
lögnare ljuger så länge tills ingen tror honom. Ljung
växer på heden. Åskans ljungeld ljungar fram mellan
molnen. Ljumsken är en kroppsdel. En mördare ljuter
döden till straff.
= 5.
Det tecknas med j i alla öfriga
fall.
Skrif-öfning.
Johan jagar just flinkt. - Juden
Julius kom till oss med en juvel i Juni
månad. Jag köpte juvelen af honom, för att gifva
jungfru Justina till julklapp.
Regel 8.
K*)-ljudet tecknas på tre sätt:
*) Märk, att här blott är frågan om enkelt k-ljud.
= 1.
Det tecknas med ch i några från
utländska Språk tagne Ord, af hvilka de mest brukliga finnas i
följande
Skrif-öfning.
Archiatern kom in i archivet för att se efter några
papper. Han fann der allti ett chaos. - Orchestern
spelade en choral, som gaf echo i Salen, så att alla
Architekter förundrades. - Christendom är namnet på vår
heliga religion.
= 2.
Det tecknas alltid med q framför
v-ljudet.
Skrif-öfning.
En qvick qvinna röck en qvist ur sin qvast
och qväste dermed barnet, innan det började gråta. Det gjorde
barnet något qval, att ej få skrika ut. Det började i stället
qvida och smått qvittra, likt en fågel.
= 3.
Det tecknas i öfriga fall med k. *)
*) Några Namn (såsom Carl, Clas) hafva k-ljudet ännu med c.
Skrif-öfning.
Karlen kom skrikandes. Kappan flög
omkring honom. Det var en kusk. Hans åkdon
hade blifvit kullkastadt. Kamparne hade blifvit
skrämda af några kulliga kor, som gjort
krumsprång vid en knut, och krånglat på ett
konstigt sätt.
Regel 9.
S-ljudet tecknas på följande tre sätt:
= 1.
Det tecknas med c framför
vokalljuden e, i och y i åtskilliga från främmande språk komne ord, som
der hafva c. - Några af dessa ord äro
upptagne i följande
Skrif-öfning.
Officerarens dödsfall notificerades. Vid begrafningen
var mycken ceremoni och stor procession. Denne man var i
lifstiden mycket kriticerad, och hade haft svårt att
avancera. Han hade slutligen måst cedera, och hans
cession var betydlig; hans fordringsegare fingo blott tio
procent. Han arbetade sedan i civila ämnen, brukade
advocera och utförde flera processer. Slutligen blef han
sjuk, fick många recidiv af frossan, nyttjade mycken
medicin och köpte recepter af en
Medicine-Licentiat. Det oaktadt dog han. Hans vänner
mindes honom efter döden, de kommunicerade sig sins emellan,
och publicerade offentligt, att de i stora
Societetssalen ville gifva en koncert, hvaraf
Officierarens arfvingar skulle erhålla recett. Derigenom
inbragtes en stor summa penningar. Ett präktigt graföl hölls. - Till
hans ära målades en tafla. I dess centrum stod ett
citadell och der bredvid soldater, som exercerade. I ena
hörnet af taflan voro cirklar och cylindrar afritade. En
gosse stod och multiplicerade decimaler. Detta skulle på
taflan föreställa, att den aflidne officeraren haft
kunskaper. På ett annat ställe af taflan såg man hans graf. Der
bredvid stodo cypresser, hyacinter och cedrar.
= 2.
Det tecknas med z i några från
främmande Språk komne ord, som der hafva z.
De fleste, som ännu så skrifvas i Svenskan, äro upptagne i
följande
Skrif-öfning.
Zebra-hästen omtalas i Zoologien. Den lefver mest i
varma zonen, eller zodiakal-länderna. -
Zibetkatten är också ett djur, men zinnober är en färg,
zefir en vind, zittra ett instrument, och zink en
metall. - Zenit är ett namn på högsta punkten af himmelen,
öfver våra hufvuden. Horizont kallas den yttersta syngränsen på
jordytan. - Lazarett kallas sjukhus *).
*) Ordet Kanzli har ej ännu fått något stadgadt stafsätt. Man
finner ömsom Cancelli, Cancellie, Cantzli, Kantzli, Kanzli,
Kansli. Det sista Stafsättet är enligast med Uttalet; det första
rättast, efter ordets Ursprung.
= 3.
Det tecknas i öfriga fall med s.
Skrif-öfning.
Sitt stilla och lyss, så skall du
få höra siskan sjunga. Snart slår hon en
drill igen. Syster Sara satt och
spann. Så snart hon slutat spinna,
börjades hennes sysslor i
hushållet. Hon lemnade sax, synål och
silke åt en af sina syskon. Derpå
sprang hon till skafferiet efter sviskon,
russin och sylt, som skulle
slås i soppan **).
**) I några vissa utländska ännu i Svenskan brukliga ord tecknas
S-ljudet äfven med Cz, Ps och Sc. Sådene ord äro
Czar, Psalm, Psilander (m. fl. namn af samma slag),
Psykologi, Scen, Scepter. Men fullkomligt rätt uttalade hafva
dessa ord icke S-ljud, och höra således egentligen icke hit.
Regel 10.
= 1.
V-ljudet tecknas med f, när detsamma förekommer i slutet af ord och
stafvelser: och, om efter V-ljudet ett
Vokalljud i samma ord följer, så insättes ett v emellan f och detta
Vokal-ljud *).
Skrif-öfning.
En sparf satt på en graf. Då kom en
räf. Sparfven blef rädd för räfven och
flög ifrån grafven. - Förgäfves öfvar du dig att
skrifva rätt, om du ej hafver en klar kunskap om
Stafning. - En slaf seglade på ett haf med sin
herre. Herren gaf honom friheten. Af glädje öfver
denna gåfva, blef slafven så yr, att han
snafvade och föll i hafvet.
*) Härmed må ej förblandas de ord, som icke hafva sjelfva V-ljudet
i slutet af en stafvelse, utan i början af nästa
stafvelse, ehuru detta vid ett hastigt uttal ej genast tydligt
urskiljes; såsom e-vig, Lo-visa, E-va, all-var, ar-vode,
hel-vete o. s. v. I dem bör följaktligen ej sättas F. - Hit höra
ett stort antal från främmande språk komne ord, såsom gra-vera,
ha-veri, ju-vel, kla-ver, kra-vel, la-va, la-vendel, la-vera,
le-verera, pri-vat, pro-viant, ser-vis. Det är endast genom ett
fullkomligt rätt uttal, som lärjungen kan erhålla en bestämd skillnad
emellan dessa ord, och dem, som höra till Regeln.
= 2.
V-ljudet tecknas med hv i de ord, som äro upptagne och utmärkte i
följande
Skrif-öfning.
Hvadan kommer du? hvad tänker du göra i detta
hvalf? Jag ser, att du bär en hval
strömming. Hvar har du fått den? hvarföre kommer du hit
med den? Hvem har bedt dig derom? Jag vill hvarken hafva
strömming, eller någon annan fisk. Hvarje sådan mat är mig
obehaglig. Hvilken, som vill, må åta den, men icke jag. Gå
hvart du vill, men kom icke hit ett hvarf till.
Hvässa knifven, så att den blir hvass. Slipa äfven
lien, så att du dermed kan afskära vassen på stranden. Är lien då ännu
tillräckligt hvass, så gå ut på åkern och skär
hvete. Men akta dig för ormarna, som hväsa emellan de
hvita sötblomsterna och hvenen på åkern bland
hvetet. Kom tillbakas, när jag hvisslar åt dig, så skall
du då få hvila dig. - Hvi slår du benen i kors, och går
som i en hvirfvel? - En fru hviskade åt sin piga, och
sade: tag hit viskan. - I hafvet gå hvalfiskar, och öfver
hviner stormen.
= 3.
V-ljudet tecknas i öfriga fall med v.
Skrif-öfning.
Vargen var vild och heden
vidlyftig. Vi vaktade oss, att vandra
vägen åt vestra väderstrecket, derifrån
varglätet hördes. - Vinden vräkte vågorna
väldigt mot skeppet; det tog läck. Våra varor
ville vi väl vältra undan vattnet;
men det var omöjligt. De skämdes, och vi vänta
ingen stor vinst af dem.
2 §. Dubbla Konsonant-ljuds
Teckning.
A.
Dubbla Konsonantljud, som äro sammansatta af olika ljud. -
Dessa äro Sch-, Tje-, Tsi- och Äcks-ljuden.
Regel 11.
Sch-ljudet tecknas med sj,
stj, sch, si, ti, ge, j, ch, sk och skj, på följande sätt:
= 1.
Med sj i början af de ord, som äro
upptagne i följande
Skrif-öfning.
Jägaren hade sju dvärgar, som han sände på jagt. Men då de, fem
gånger efter hvarann, misslyckades, så gick han sjelf den
sjette gången. Han närmade sig sjön för att skjuta
själar. Han började sjunga för att hålla sig munter i
sin själ. Men när han kom till stranden, såg han, att båten
sjunkit, så att han ej kunde ro ut. Då blef han så ledsen och
förargad, att han kände sig sjuk. Bloden började sjuda i
hans ådror, såsom vatten sjuder i en gryta. Derpå blef han åter
kall, och kände sig så frusen, att han måste sätta på sig sin
sjupp-skinns-pels, och såg ut som en sjåp.
= 2.
Med stj i de ord, som äro upptagne i
följande
Skrif-öfning.
Himmelen har stjernor, blommorna stjelkar och fåglarna
stjertar. - De, som stjäla, stjelpa sig derigenom
i förderf.
= 3.
Med sch, si, ti (i ändelserna sion och
tion), ge, j och ch, uti åtskilliga från främmande Språk införda ord;
af hvilka de i Svenskan mest brukliga äro upptagne och utmärkte i
följande
Skrif-öfning.
En man kom ridandes på en schäck, hvilken hade ett vackert
schabrak. Mannen sjelf hade stora mustascher, och en
musch på hakan, svart som tusch: han bar en kapprock af
schagg med foder af scharlakans-röd schalong,
inga kaloscher på fötterna, men en fruntimmers-schal om
halsen, knuten som en halsduk, och schatterad med flere
färger. Han red fram till en nisch af muren, nära till der
breschen var gjord. Det blåstes en marsch, när han
kom. Han medförde en depesch, af innehåll, att vår General
skulle straffas för den schism han uppväckt i krigshären, och
genast afföras till schavotten. När denna underrättelse ankom,
hade Generalen nyss tagit dusch; nu satt han just och spelade
schack, hvarunder han emellanåt än åt schampinioner, än
läste på en affisch, än tittade på en schamplun, än
kastade med några spel-fischer. Man kan tänka huru bestört han
blef öfver den ankomna underrättelsen: han bleknade i ansigtet, och
liknade i sin uppsyn ett får, nyss kommet ifrån schäferiet. Han
for bort i schäs, och medtog sitt schatull. Hela hären
ropade efter honom: schas! - När han kom på berget, stjelpte
han i ett gammalt schackt, och slog ihjäl sig.
För att uträtta mina göromål i Staden, hade jag en
kommissionär, som väl till professionen var militär, men
nu hade fått permission. Han älskade med passion
affärer, och var derföre passande för mina kommissioner. Han
kunde äfven skrifva recensioner, och hade visioner.
Samma man hade gjort en invention, att på nytt sätt
verkställa illumination. Han ville häruti gifva
lektioner åt Fyrverkare, mot billig kondition, och sade
sig skola göra revolution i hela deras konst. Jag gaf honom då
den instruktion, att han, för att göra sin sak känd, borde göra
introduktion inför hela nationen medelst en präktig
transparent.
Han var ej utan geni. Han hade skrifvit en tragedi,
och dessutom böcker om Orangerier, om
Ingeniörvettenskapen och om Tacklage. Han kunde
voltigera, föra hästar i manege, koka gelé, göra
bandager, anlägga plantager och banda
fastager. Han hade fordom varit page, men var nu
sergeant och uppsyningsman vid en lastage-plats. Jag såg
honom första gången i en Opera-loge; andra gången mötte jag
honom såsom passagerare på ett ångfartyg.
Han hade ingen jalusi öfver andras projekter. Hans
ansigte var platt, som bilden på en spel-jetton. Bland blommor
tyckte han mest om jasminer.
Egentligen var han en charlatan, och dugde ej till
chef för något företag. Han skröt af att förstå chiffer,
kunna göra krachaner, machiner och upplösa
charader. Han tålde lätt chikaner. Hans fru hette
Charlotte.
= 4. I öfriga
fall tecknas detta ljud med sk framför
Vokal-ljuden e, i, y, ä, ö; med skj framför o och
u; med ssj
framför a i ändelser; samt annars alltid
med sch.
Skrif-öfning.
Se hvilket sken på himmelen. - Uträtta ditt ärende med
besked. Skefva ej med ögonen. - Färgerna skifta
på detta sidentyg, så att det skimrar för ögonen. Ett sådant
tyg vore en skön skänk, att gifva din syster. Det är
skäl att köpa det, så vida det ej är förlegadt och
skört. Skyarna äro mörka i dag. Få se, om det ej kommer
regn på säden i våra skylar.
En skjuts-bonde stod i skjort-ärmarne, och tänkte
skjuta ut sin kärra ur skjulet.
Smeden stod och hässjade framför sin ässja. Fiskaren
bar sin ryssja. När han kom hem, vyssjade hustrun
barnet.
Kusken gaf hästarne pisk. Klatsch sade det. Husch,
hvad de sprungo.
Märk. Sch-ljudet tecknas med sk äfven framför
a i orden menniska och marskalk, samt framför
o i menniskor.
Regel 12.
Tje-ljudet tecknas på två sätt:
= 1.
Det tecknas med tj i de ord, som äro
utmärkte i följande
Skrif-öfning.
En herre hade ett tjog tjocka tjenare. Någre af
dem skulle gå att jaga tjäder. På vägen sågo de en tjur,
som var tjdrad, och som började tjuta, när han blef dem
varse. - En tjuf hade i en skog uppbyggt ett tjäll åt
sig, och öfverstrukit det med tjära, för att göra det tätt emot
regn. Tjugu bönder kommo till skogen, och blefvo
förtjuste, att finna tjufven och få fånga honom. Ty han
hade gjort dem mycken skada.
= 2.
Det tecknas för öfrigt med k, och i ett
enda ord (kjortel) med kj.
Skrif-öfning.
Kedjan brast. - Det är muntert, att spela keglor. - Man
umgås ogerna med kinkigt folk. - Nyckeln till kistan har
kommit bort. - Det var kyligt i kyrkan. - Bredvid
källan växer hassel, hvaraf man kan göra sig goda
käppar. - I år lär det blifva godt köp på kött. -
En granne gick i en randig kjortel.
Regel 13.
Tsi-ljudet tecknas med ti.
Det förekommer uti ett antal från utländska språk införde
ord. Några af de brukligaste finnas i följande
Skrif-öfning.
En Medicine-Licentiat erhöll ett betydligt årligt
grantial, emedan han hade botat en förnäm patient. - Jag
vill icke säga Licentiatens namn, men initial-bokstafven
var X. - Patienten hade varit en
Justitie-Borgmästare. Han hade förr haft många aktier i
Göta-kanal-bolag. Om man är en förståndig Penninge-Negotiatör,
så kan det vara godt nog, att skaffa sig aktier.
Regel 14.
Äcks-ljudet tecknas med ks,
cks, gs, och x, på följande
sätt:
= 1.
Det tecknas med ks, cks och gs i sådana ord, som tillhöra andra ord, hvilka
tydligen hafva k, ck och g i deras Stafningssätt.
Skrif-öfning.
Man tror att Riksens Ständer skola samlas till
Riksdag. - Se på denna Kocks blickar, när han står
framför sin Köks-spis i köket. Hans blicks häftighet
liknar elden, som blossar i spisen. Han springer omkring åt alla håll,
liksom myrorna kring deras stacks område. Han är högst
ifrig. När han har köttet framför sig, skulle man tro honom vara en
vild Slags-kämpe, eller en krigsman, så hugger han och
sticker. Tala ej till honom, ty han sticks med sina ord lika
mycket, som med sin gaffel. Oupphörligt höres hans skoklacks
buller mot golfvet, och sina bytt-locks öppnande verkställer
han icke tyst. Hans förkläde är så söndrigt, att derpå är ingen
lags-vån. Intet är honom rätt i lag, och ingen kan göra honom
till lags. (Märk, att detta ord rättast icke bör höras
såsom lax, ehuru det så låter i hastigt uttal). - Ett lacks
godhet består uti, att länge hålla eld och vara flytande, när man
lackar dermed. Det är klokare, att gifva några riksdaler mera,
och få en god vara, än att snålas i smått, och skada sig i stort.
| Märk: | Blicks | tillhör | Blick. |
| Lacks | - | Lack. |
| Högst | - | Hög. |
| Kocks | - | Kock. |
| Köks-spis | - | Kök. |
| Krigsman | - | Krig. |
| Riksens | - | Rike |
| Riks-dag | - | - o. s. v. |
= 2. Det
tecknas med x i sådana ord, som icke
tillhöra andra ord med k, ck eller
g.
Skrif-öfning.
Lax är merendels dyrare än braxen. - En skräddare
behöfver sax och vax. - Gräset har upphört att
växa på ängen, sedan oxarne släpptes dit att beta. - Gå
strax och vexla dessa penningar i boden. - Det
blixtrade i molnen, under det att en vedhuggare stod i
skogen. Han ärnade hugga ned ett träd. I samma ögonblick kom en
blixt och slog yxan ur hans hand. - En höna såg en
hök. Då började hon flaxa med vingarne och betäckte sina
kycklingar dermed.
Märk: I några från främmande Språk tagne ord tecknas
x-ljudet med cc. Sådana ord äro accent, acceptera, accessit,
accis.
B.
Dubbla konsonant-ljud, som äro sammansatte af lika ljud.
Dessa tecknas dels med enkel, dels med dubbel
konsonant, såsom i efterföljande tvenne Reglor finnes utsatt.
Regel 15.
Dubbelt konsonant-ljud, sammansatt af lika ljud, tecknas med
enkel konsonant i fem fall.
= 1.
Dubbelt konsonant-ljud tecknas med enkel konsonant, när detta ljud
efterföljes af en annan konsonant i samma Grundstafvelse
Skrif-öfning.
Myntet glänser starkt mot solen. - Folket
hastar till torget. Derifrån skynda sig alla ut
på ängen. Man springer och dansar kring
Majstängerna, som blänka i luften med sina
många granna band och lustiga prydnader.
Härtill kommer
a. Neutrer af sådana Adjekt., som i
mask. slutas med nn eller dd, t. ex. sant af
sann, klädt af klädd. I dem tecknas det dubbla konsonant-ljudet
enkelt, såsom efterföljdt af en annan konsonant, ehuru denna sista
konsonant icke tillhör grundstafvelsen.
Skrif-öfning.
Det är sant, att barnet i dag borde hafva varit klädt
mera grant, efter det är barnbal.
b. Neutrer af sådana Part. Pass., som i
mask. redan hafva tre konsonanter t. ex. byggd, ställd, i
Neutr. bygdt, stäldt. - I dem tecknas det dubbla
konsonant-ljudet enkelt, såsom efterföljdt af andra konsonanter, ehuru
dessa sista icke tillhöra grundstafvelsen.
Skrif-öfning.
Timret har blifvit fäldt, och utstäldt att torka. När
huset deraf blifvit uppbygdt, skall jag bjuda dig in deruti. Du
skall då äfven få smaka det öl, som blifvit brygdt.
= 2.
Dubbelt konsonant-ljud tecknas med enkel konsonant, när detta ljud
förekommer i en kort stafändelse af ett flerstafvigt ord, vare sig
inuti ordet eller vid dess slut.
Skrif-öfning.
Min bror är utan medel, och lefver i
uselhet. Han äter sig sällan mätt, om
lyckan eller händelsen ej gör, att han blir
bjuden till främmande hos någon välvillig
person. Visserligen händer det några
gånger i hvar månad. Men, hvad förslår det för en
frisk mages mättnad? Lefnaden blir tung
under sådana villkor.
= 3.
Dubbla ljudet af je tecknas enkelt
med j.
Skrif-öfning.
Aj! släpp mig strax! - Böj vaxet, medan det är mjukt. -
Väj undan för oxen! han höjer hufvudet, han är vred; det
dröjer ej, förrän han kommer efter dig, och kör sina
horn in i din sida.
= 4.
Dubbelt ljudande m tecknas med
enkelt m i följande fall:
a. När det dubbelt ljudande m ej efterföljes af något
vokal-ljud i samma ord.
b. Äfven när det dubbelt ljudande m i ordet
efterföljes af ett vokal-ljud; men den delen af ordet,
som här efterföljer m-ljudet, i sig sjelf är ett eget ord, ehuru
sammanbundet med den förra delen af det ifrågavarande ordet.
c.I ordet dom, döma, och alla ord, der de förekomma,
tecknas det dubbla m-ljudet enkelt.
Skrif-öfning.
Om du tänker för mycket på din gom, och låter
sparsamheten falla i glömska, samt ditt förstånd
får somna, så kommer fattigdomen öfver dig, som
en gam slår ner pä ett lam. Du blir förstörd. Glöm ej,
att dina samlade rikedomar taga slut, om du
skämmer bort dig genom vällefnad, lemnar allt åt
slumpen, och ej nyttjar ditt omdöme.
Kör hemåt med bomullen framom knuten af det
till hälften nedramlade dammiga lidret. Längre fram
kommer du till en dam. Kom då ihåg, att köra försigtigt;
bär dig icke dumt åt, så att ditt lass faller omkull ned
i dammen.
= 5.
Dubbelt ljudande n tecknas med
enkelt n, utom i de till =1 hörande
fall, äfven i följande händelser:
a. I dessa ord: min, din, sin, in, en, sen (sedan),
men, den, sven, än, igen, vän, man, män, han, hon, kan, an, mun,
kun(göra): antingen de förekomma ensamme, eller i
sammansättning. Likväl, om det dubbla n-ljudet i dessa ord efterföljes
af vokal-ljud, så tecknas n dubbelt.
b. I verbal-former, der det dubbla n-ljudet efterföljes af
ett annat konsonant-ljud.
Skrif-öfning.
Min vän, om du kände den vänskap,
manliga trofasthet och anspråkslöshet, som Sven
eger, så kunde du ej annat än älska honom. Men
kanske hans beskaffenhet ej är nog känd af
dig. Han är en man, som aldrig öppnar sin
mun, för att låta en annan veta, eller inhemta
kunskap om hans egenskaper. Ändra derföre din
föreställning om honom, ty hon är falsk. Tag igen ditt
omdöme, sen du fått höra huru förhållandet är.
Regel 16.
I alla öfriga fall tecknas detta dubbla konsonant-ljud med
dubbel (tvåskrifven) konsonant af samma slag.
Skrif-öfning.
Jag trodde, att jag hade två nya hattar, men jag
fann till min förundran, att jag hade
blott en. Detta skulle annars hafva varit
ett lappri; men nu var det värre, ty min
granne ville hålla bröllop åt sin
dotter, och hade fått mitt tillstånd, att
låna min ena hatt dervid. Nu blef han narrad.
Märk vid denna Regel:
= 1.
Dubbelt k-ljud tecknas aldrig med
kk, utan
a. Med g i de ord, som höra till
andra ord, hvilka tydligen hafva g.
Skrif-öfning.
Jag har bragt hit den hunden, som lagt sig för
dörren. Jag gaf honom ett dugtigt rapp såsom du
sagt mig, att jag skulle göra. Han svigtade dervid, och
förlorade nästan andedrägten. Men han repade sig snart, ty han
är af ett högst starkt slägte. - När du går på jagt,
skall du hafva insigt i fåglarnes flygt och
läten. Eljest lyckas du ej. I detta, som i allt annat, måste man vara
klok och försigtig, för att rätt fylla sin pligt. Man
har annars ingen magt att utföra sin sak.
b. Med ch i ett ord: och - samt
c. Med ck i alla öfriga fall.
Skrif-öfning.
Jag fick läsa ett stycke i dessa tryckta
böcker, och suckade dervid. Ack! der
omtalades en mycket sorglig händelse. En stackars
lackfabrikör gick i en vacker
skogsbacke. Han hade gjort ackord med en
bleckslagare, att lemna honom lack. Han ville vara
ackurat, och gick ut till landet, der han
bodde. På vägen i skogen kom en snickares hundracka,
och bet lackfabrikören i jackan. Då vände han sig
så hastigt om, att han föll omkull och bröt benen af sig. Han
kunde då icke gå. Icke heller hade han någon att
skicka efter hjelp. Så satt han i backen, tills
bleckslagarens flicka kom ut i skogen. Hon sjöng
och ackompanjerade sig derunder på en zittra, som hon
bar. När hon fick se fabrikören sitta med sitt lack i
näfven, begynte hon gråta. Han gret också.
= 2.
Dubbelt t-ljud tecknas ej med tt, utan med dt i Neutrer
af sådana Adjektifver och Part. Pass., som i Mask. hafva d eller dd.
Skrif-öfning.
Jag tycker väl om, att ditt plank är rödt, men det är likväl
fult, emedan det står snedt. Det vore bäst, att du finge det
såldt. Men jag fruktar, att ingen vill köpa det, sedan det
blifvit besedt. - Jag har sett ett barn, som förut blifvit
sedt af dig. - Han har gjort ett brott, som förr af ingen
blifvit gjordt. - Du har ställt ett bord på högra sidan, som
förut varit stäldt på den venstra.
Project Runeberg, Sat Dec 15 18:52:20 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rettstaf/kap2.html
