Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liu Ling by - Livsrytmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig fyra korgar fulla med broderade skor, vadderade byxor,
tygstycken, sockor, nål och tråd samt fotbindor för flickebarn. Alla
flickans släktingar hade fått hjälpa henne för att hemgiften skulle
hinna bli klar. Därefter kom friaren och äktenskapsförmedlaren till
flickans moder med allt friaren avtalat att ge för flickan. Pengar
och tyg samt kött och vin. Modern lagade till köttet och värmde
vinet och tog emot friarens brudlösen.
På bröllopsdagen skulle flickan gråta ordentligt. Då pyntades
hon med många röda blommor och smycken och sedan löste man
upp hennes flätor. Därpå sattes hon i en bärstol buren av två eller
fyra man. Dessa bar bort henne till brudgummens hem och brudens
broder följde henne. När de nått fram till brudgummens hem gav
hennes bror bort henne. Brud och brudgum böjde knä i salen
framför ett bord. Salen skulle vara dekorerad med blommor och band.
På bordet skulle stå två röda ljus och där skulle också finnas frukt
och sötsaker. Brudparet bugade sig sedan för himmelen och jorden,
därefter bugade de sig för brudgummens föräldrar och därefter för
brudens bror och äktenskapsförmedlaren och alla släktingar. Sedan
åt och drack man.
Huvudrätten förr i tiden var vetemjölsnudlar. Vid dörren satt
under hela ceremonin män som skulle se till att inga änkor, katter
eller hundar slapp in i salen. Ty änkor och hundar och katter förde
på den tiden alltid otur med sig. Speciellt under ett bröllop. Efter
det att de hade ätit drogs förhänget till brudkammaren undan. Då
skulle bruden se förtvivlad ut, annars sade folk: »Se så lysten hon
är!»
De första tre dagarna efter bröllopsnatten var bruden tvungen
att sitta på kangen hela tiden. Hon fick inte äta och dricka mer än
hon behövde för att överleva och om hon skulle förrätta sin tarv så
fick hon smyga sig ut när alla sov ty om någon kom på henne med
att gå ut skulle hon bli utskrattad. På dagarna skulle hon hålla sig
hur ont det än gjorde. På tredje dagen gick brudparet till brudens
moder med gåvor. Brudens moder hade inbjudit nära släktingar
och de åt kött och drack vin. Därefter gick brudparet tillbaka till
brudgummens hem och under de tre första åren efter bröllopet
skulle bruden inte gå utanför porten. Andra gamla kvinnor säger
att de fick gå ut en liten bit, men de fick inte gå långt och bara när
det var nödvändigt. »Nå, detta var det gamla sättet att gifta sig.
Det användes inte nu längre. Det har inte använts på många år och
det var längesedan någon bugade för himmelen och jorden.»
Numera när folk gift sig är de vanligtvis mycket kärleksfulla mot
varandra det första året. Inte så att de visar detta inför andra, det
gör man inte hos oss, men det märks på att deras kläder är bättre
3 — 682270. Myrdal: Rapport från kinesisk by
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
